Valdebatt: Arvet från svensk kolonialism lever kvar

Publicerad av Robert Bielecki

Plats: Haninge Tema: Valet 2018

Lina Rigney Thörnblom (stående) var den enda som lyfte att rasismen från statliga institutioner fortfarande lever kvar. (foto: Robert Bielecki)
Lina Rigney Thörnblom (stående) var den enda som lyfte att rasismen från statliga institutioner fortfarande lever kvar. (foto: Robert Bielecki)

Lördagen den 25 augusti anordnades en minoritetspolitisk valdebatt i Jordbro Kultur- och föreningshus. Alla partier i Haninge kommunfullmäktige deltog, förutom det rasistiska högerpartiet SD.

Lina Rigney Thörnblom, en av Rättvisepartiet Socialisternas (RS) två kommunfullmäktigeledamöter, representerade RS under debatten.

Av Sveriges fem erkända nationella minoritetsgrupper fanns fyra på plats: romer, samer, judar och sverigefinnar (den femte ej närvarande gruppen är tornedalingar).

Efter en inledande romsk sång började debatten. Minoritetssamordnaren i Haninge kommun Sanna Rantamäki och samtalsledarna, språkrevitalisterna och kulturbärarna Patricia Fjällgren och Andreas Jonasson, inledde med att beskriva den rasism och diskriminering som de och många andra utsattes för under uppväxten.

Sedan genomfördes ett quiz, där representanterna fick svara A, B eller C på olika frågeställningar rörande nationella minoriteter; om skyltning på nationella minoriteters språk, nationaldagar, rätten till undervisning på sitt språk etcetera. Lina Rigney Thörnblom (RS) hade flest rätt på quizen.

De flesta representanterna var under debatten överens om att det inte görs nog mycket för nationella minoriteter, men framhävde en ny lagstiftning från regeringen om att stärka minoritetsgrupper som ett framsteg samt att finsk-svenskspråkiga skolklasser införts på Vikingaskolan.

Men bara RS pekade under debatten på att rasismen från statliga institutioner fortfarande i allra högsta grad finns kvar:

– Det görs långt ifrån tillräckligt i Haninge. Språket är nyckeln till ens kultur och identitet. Sverige har en rasbiologisk historia där barn slogs ur sin identitet. Och det var bara några få år sedan polisens register mot romer avslöjades. Sverige har varnats många gånger av FN för att de inte gör nog för nationella minoriteter, och från politiskt håll pratas det mycket om rätten till sitt eget språk. Men lägger man inte resurser på det blir det tomt. Frågan är uppe i samhällsdebatten; problemet är att det inte tas på allvar, sa Lina Rigney Thörnblom (RS) och gav konkreta exempel:

– I Girjasmålet användes ”lapp” av statens representant för att beskriva samerna, vilket är lika olämpligt och rasistiskt som att använda n-ordet och ett tydligt arv av Sveriges koloniala arv. Vårt parti har sedan starten stöttat den kamp som ägt rum från samer och miljöaktivister mot gruvbolagens rovdrift i Gállok och andra platser. Det är viktigare för staten att skydda gruvbolagens vinster än det är att värna samernas kultur. Sverige har inte ens ratificerat ILO:s konvention 169, en konvention för skydd av samers och andra ursprungsfolks rättigheter, konstaterade Lina.

Den som hade minst koll på rasismen mot nationella minoriteter idag var utan tvekan Miljöpartiets Mehmet Coksürer:

– De nationella minoriteterna ska ju ha integrerats redan.

Han blandade ändå konsekvent ihop nationella minoriteter med ”invandrare” i sina inlägg. När Mehmet kallade Romani ett ”invandrarspråk” fick en i publiken nog:

– Sluta blanda ihop oss med invandrare! röt deltagaren ifrån.

RS kommer att fortsätta kämpa för och tillsammans med nationella minoriteter och alla andra av klassamhället förtryckta och utsatta grupper. ■