Eskilstunas S-M-styre förskräcker

Publicerad av Christer Bergström

Plats: Eskilstuna, Huskvarna Tema: Valet 2018

Christer Bergström.  (foto: )
Christer Bergström. (foto: )

Socialdemokraterna har styrt Eskilstuna sedan 1918 , i ett av de viktigaste S-fästena i landet. Det som händer i Eskilstuna diskuteras i hela partiet. Ingenstans är Socialdemokraternas förborgerligande tydligare än just här. Ingenstans är det heller tydligare att de som röstar på S inte kan veta vad den rösten går till.

Sedan 1990-talet har S i Eskilstuna styrt tillsammans med Vänsterpartiet, och det var förstås det som de som röstade på S kommunalt förra valet också väntade sig. Men istället överraskade S alla genom att bilda en koalition med Moderaterna och Centerpartiet. Därefter har det gått snabbt åt höger med S i Eskilstuna.

De som röstade på Socialdemokraterna 2014 hade fått höra att S ville återföra hyresrätter till allmännyttan genom att kommunen skulle köpa tillbaka dem från privata ägare. Det blev tvärtom. S, M och C började privatisera delar av den kommunala allmännyttan. Därmed saknas en spärr mot att hyreslägenheter görs om till bostadsrätter eller renoveras med stora hyreshöjningar som följd. ”Frågan är om deras vallöften gick att lita på”, skrev ledningen för Hyresgästföreningen i Eskilstuna i en rasande insändare som talade om svek.

Men detta var bara början. Delar av hemtjänsten såldes ut till det multinationella bolaget Attendo AB, som är kantat av vårdskandaler. Nästa på tur var skolan. Det började med att S, M och C sänkte skolpengen i Eskilstuna, som redan var bland de lägsta i landet. Under våren 2018 provocerade de genom hårdhänta nedskärningar på skolan fram stora lärarprotester och en skolstrejk bland gymnasieelever.

Men värst av allt – hittills! – var när den socialdemokratiske ordföranden för kommunstyrelsen i Eskilstuna, Jimmy Jansson, ställde sig i spetsen för ett nytt försök att förbjuda tiggeri. Genom att göra om det till tillståndssökande ville S, M och C kringgå länsstyrelsens avslag på att införa tiggeriförbud. Att det inte handlade om ”tiggare” i allmänhet, utan om just romer avslöjades av argumenten från S och deras koalitionspartner: att tiggandet ”undergräver tilltron till den fria rörligheten inom EU”, att det är hemländernas problem, etcetera.

Att det inte var meningen att romerna skulle få något polistillstånd, utan att det bara var ett trick för att smygvägen införa ett faktiskt förbud, framgår av vad Jimmy Jansson sa: Att de nya reglerna skulle innebära en risk att ”problemet förflyttas någon annanstans”.

Att kalla romerna för ”problemet” var kanske inte Jimmy Janssons avsikt, men helt klart var det så det tolkades av många. Så späddes rasismen mot romerna på. Dess tragiska konsekvens har vi nyligen fått se i Huskvarna.

Nu fick S, M och C avslag även på detta av länsrätten, men den hårda S-märkta högerpolitiken i Eskilstuna fortsätter, och inspirerar i partiet landet runt. Alldeles innan Stefan Löfven började dela ut valfläsket till landets arbetare och låginkomsttagare (som S gjorde i Eskilstuna inför valet 2014) sa han att han var mycket intresserad av ”Eskilstunamodellen” gällande tiggarna.

Jimmy Jansson har seglat upp till att bli ett av de socialdemokratiska kommunalråden med störst inflytande i landet. Han erbjöd sig nyligen att arbeta fram ett underlag för en regeringskoalition mellan M och S efter höstens riksdagsval. Han sa att han skulle kunna ”sy ihop en plattform som jag tror att både sossar och moderater skulle kunna leva med i riksdagen”. Han uttryckte att samarbete med L och C också var en möjlighet, men Miljöpartiet var han skeptisk till, och V avfärdade han som ett av ”partierna på ytterkanterna”. 

Det passar sig förstås inte att prata om detta under valkampanjen, då nästan alla som har har tänkt att rösta på S fasar för ett nytt Moderatstyre. Men Jimmy Jansson och S i Eskilstuna är inte ensamma. I vintras gjorde Svenska Dagbladet en rundfrågning bland landets 180 socialdemokratiska kommunstyrelseordförande. Drygt hälften – 59 procent –svarade att de förespråkar ”samarbete högerut” efter valet. 

S stöd till att begränsa strejkrätten och försvarsminister Peter Hultqvists arbete för att förhindra en svensk signatur under resolutionen mot kärnvapen lägger grunden till ett ganska friktionsfritt samarbete mellan moderater och socialdemokrater. Eskilstuna är ett varnande exempel som visar att en röst på S är en röst på något helt okänt – mycket möjligt är det liktydigt med en röst på M. Som i Eskilstuna.

”En politisk järnaxel” är det uttryck Jimmy Jansson använder för att beskriva den regeringskoalition mellan S och M som han vill se. En röst på S riskerar att leda till just denna ”politiska järnaxel”. ■