EU-toppmöte för höjda flyktingmurar

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: EU och EMU, Muren mot flyktingar

Murarna ska resas högre och taggtrådsstängslen ska bli fler mot de flyktingar som tvingas fly krig, förtryck och terror. (foto: Freedom House / Flickr CC)
Murarna ska resas högre och taggtrådsstängslen ska bli fler mot de flyktingar som tvingas fly krig, förtryck och terror. (foto: Freedom House / Flickr CC)

EU:s toppmöte om migration i Österrike i förra veckan dominerades av förstärkningar av muren mot flyktingar. Mötet utsåg den brutala regimen i Egypten till nästa viktiga samarbetspartner.

Sedan tidigare har EU betalat 6 miljarder euro (62 miljarder kronor) till Erdoğans regim i Turkiet för att stoppa flyktingarna. Italien har betalat miljarder euro till miliser i Libyen för samma sak.
Strax innan toppmötet besöktes Egypten av ordföranden i EU:s ministerråd, Donald Tusk, och Österrikes premiärminister Sebastian Kurz. ”Egypten är effektivt, Egypten tjänar som exempel för att bekämpa illegal migration och människosmuggling. Vi är tacksamma för det. Vi vill stödja egyptierna”, sa Sebastian Kurz efter besöket.
EU planerar nu ett toppmöte i Kairo i februari och ekonomiska erbjudanden till den styrande regimen under general al-Sisi. Ingen kritik fördes fram av någon av ledarna efter hyllningarna av en regim där ”dissidenter och journalister grips, utländska medier attackeras, yttrandefriheten inskränks. Något av det mest uppmärksammade har varit jakten på homosexuella”, rapporterade Sveriges Radio i våras.
Human Rights Watch talar om ett ”obegränsat förtryck av oliktänkande”, systematisk tortyr, försvinnanden och inofficiella avrättningar. Tusentals civila har ställts inför militärdomstolar, som i många fall har dömt ut dödsstraff. Att ”bruka våld och repression för att begränsa lagar och fredlig opposition är al-Sisis huvudsakliga prestation”, skriver Human Rights Watch. 

Under 2018 har nya regeringar i Italien och Österrike anslutit sig till den linje av hets mot flyktingar som sedan länge drivs av Viktor Orbáns regering i Ungern. I Orbáns och de övrigas propaganda orsakas varje brist i samhället av flyktingar, som hotar att översvämma Europa och förstöra ”europeisk kultur”. För dessa högerpolitiker har propagandan syftet att splittra och försvåra kampen underifrån, mot nedskärningar och privatiseringar.
De regeringar som driver rasisternas och extremhögerns linje har god hjälp av de övriga. Det är inte bara den svenska regeringen och det svenska socialdemokratiska partiet som också har ändrat linje, från uppehållstillstånd för flyktingar till murar och utvisningar. Stefan Löfven och Angela Merkel får därmed svårt att göra sin kritik av Orbán trovärdig.  

Antalet flyktingar som når Europa har minskat drastiskt under de senaste åren, trots att det totala antalet människor som tvingas på flykt fortsätter att öka. Från den 1 januari till den 23 september i år har 78 281 tagit sig till Europa över Medelhavet. Det ska jämföras med 172 000 ifjol, 362 000 under 2016 och en miljon år 2015. 
Det har blivit betydligt farligare att fly med båtar. Hittills i år har över 1 700 dött, jämfört med 3 700 år 2015.
En orsak är EU:s och den italienska regeringens brutala politik. Frivilligorganisationernas båtar har jagats bort, flyktingbåtar har förstörts och Italien har stängt sina hamnar, inklusive för den egna kustbevakningen om den har flyktingar ombord. Sebastian Kurz anklagade frivilligorganisationernas fartyg, särskilt Aqarius från Läkare utan Gränser, för att hindra den libyska kustbevakningen att stoppa flyktingbåtar. Läkare utan Gränser har i flera år varit en av de hårdaste kritikerna av EU:s alltmer omänskliga flyktingpolitik.
Hur är då opinionen? En stor opinionsmätning som gjort av tankesmedjan Pew, med bas i USA, visar att en stor opinion anser att EU ska ta emot dem som tvingas fly. Av de 10 EU-länder som ingår i undersökningar svarar över 80 procent i Spanien, Nederländerna, Tyskland och Sverige att de ”är villiga att ta emot människor som flyr sina hemländer undan krig och våld”. Av de EU-länder som ingår är det även stor majoritet för flyktingmottagande i Frankrike och Grekland, och en minoritet endast i Ungern. Däremot är det en stor majoritet som är kritiska till EU:s hantering av flyktingpolitiken. 

På ett toppmöte i juni beslutade EU:s ledare att upprätta flyktingcentra inom och utanför EU för att kunna genomföra snabbare avvisningar. Inget land, varken inom EU eller i Nordafrika, har dock anmält sig frivilliga till att uppföra sådana läger, i praktiken flyktingfängelser. Det finns inte heller något land som erbjudit sig att ta emot det lilla fåtal i lägren som skulle få asyl.
Fokus har nu förflyttats till att ytterligare förstärka EU:s gränspolis, Frontex. EU-kommissionen föreslår att Frontex budget ska sexdubblas, till 11 miljarder euro (114 miljarder kronor). Antalet poliser ska öka från dagens 1 500, en styrka som lånas från medlemsländerna, till 10 000. Några regler för vilka rättigheter en sådan styrka har att agera, inom och utanför EU, finns ännu inte.
”Fokus måste ligga på att hindra båtarna med migranter att lämna Afrika. Lyckas båtar ändå ta sig mot Europa måste de skickas tillbaka”, sammanfattade Sebastian Kurz.
Avtalen med repressiva regimer längs EU:s gränser och förstärkningen av gränspolisen närmar sig Australiens mycket hårda linje att inga flyktingar tillåts anlända med båt, påpekade Aftonbladet i sin rapport från Salzburg. Ö-lägren för flyktingar på väg till Australien är ökända för sina omänskliga förhållanden. Och ”inte ens om de beviljas asyl får de komma till Australien”, skriver AB. 

Trots enigheten om att stoppa flyktingarna fortsätter frågan om migration att splittra EU. Regeringarna i Österrike och Italien, som driver liknande politik, är i konflikt eftersom Österrike har förstärkt gränsen söderut. Den italienska regeringen är inte emot någon form av fördelning av flyktingarna, något som Orbán i Ungern, den polska regeringen och flera andra är helt emot.
Frankrikes president Macron hotade efter toppmötet i Salzburg med indragna bidrag för regeringar som inte vill samarbeta, som den ungerska. Men åtskilliga andra regeringar kommer att motsätta sig indragna bidrag.
De nya hårdare gränskontrollerna har redan satt delar av Schengen­avtalet om öppna gränser ur spel. Det gäller exempelvis gränsen mellan Österrike och Tyskland, men även mellan Sverige och Danmark. Både Macron och Stefan Löfven har sagt att vissa länder även formellt kan bli utestängda från Schengenområdet.
EU:s kriser fortsätter, särskilt som motsättningarna även är stora i toppmötets andra fråga, Brexit. Samma vecka utmärkte sig ledamöter för det brittiska regeringspartiet Tories genom att inte stödja EU-parlamentets kritik av den ungerska regeringen angående migration, pressfrihet och fristående juridiska institutioner. 

EU förlamas av sina kriser och nationella motsättningar, och unionen överskuggas globalt helt och hållet av motsättningarna mellan USA och Kina. Flyktingarna drabbas hårdast av EU:s högerlinje, som också riktas mot arbetare och demokratiska rättigheter i medlemsländerna.
EU-motståndet måste tas upp av fackföreningar, vänsterpartier och kämpande organisationer, och förenas över gränserna, till försvar för rätten till asyl och välfärd till alla.