Luleå: Förskola och fritids hotas av ”effektiviseringar”

Publicerad av Liv Shange Moyo

Plats: Luleå Tema: Skola och barnomsorg

En kamprörelse från personal, föräldrar och andra berörda måste formeras för att stoppa de nya attackerna. (foto: Liv Shange Moyo)
En kamprörelse från personal, föräldrar och andra berörda måste formeras för att stoppa de nya attackerna. (foto: Liv Shange Moyo)

Luleå kommuns förvaltningar jagar kostnader att skära på för att nå målet på en procents överskott per år. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att politikerna ska spara 19 miljoner kronor genom att skära bort det kommunen inte är skyldig att göra enligt lag – vilket innebär att stänga ute asylsökande barn, låta arbetssökande och föräldralediga betala mer samt skära ned på pedagogiken på fritidsverksamheten.

Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) föreslår nedskärningar på 19 miljoner kronor. Tre miljoner sparas genom att ta bort barnpengen för asylsökande barn i åldern ett till två år – asylsökande förlorar alltså i praktiken möjligheten till förskoleplats för barn under tre år. Kommunen vill också halvera barnpengen för asylsökandes barn i åldern tre till fem år (som har rätt enligt lag att gå på förskola några timmar i veckan).
Ytterligare tre miljoner föreslås sparas genom att föräldralediga och arbetssökande föräldrar får betala full avgift för att ha sina barn på förskola, liksom att ta ut full avgift även under sommarmånaderna.

Fritids föreslås dra in fem miljoner kronor genom att ersätta fritidspedagoger med lägre avlönade fritidsassistenter – från dagens schablon med två fritidspedagoger per 39 barn till en fritidspedagog och en -assistent per 36 barn.
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ska ta beslut om nedskärningarna på sitt möte den 11 oktober. Beslut gällande taxor och avgifter måste dock också gå igenom i kommunfullmäktige, där beslut väntar i november.
Förskola och fritids har drabbats hårt av kommunledningens spariver de senaste åren. Förskolan har sedan 2015 tvingats skära bort 45 miljoner kronor.
Bland annat har möjligheten att ta in vikarier begränsats kraftigt. 2017 rullade dessutom kommunens sparkrav på en procent av kostnaderna igång, vilket har inneburit nedskärningar kring 20 miljoner på skola, förskola och fritids. Där har man genom ”stordriftsfördelar” tyckt sig kunna skära ned barnpengen på förskolor med flera avdelningar där personalen själva förväntas täcka upp hål i bemanningen. 

Under 2017 beslutades att fritidshemmens elevpeng skulle minska med 15 procent och täthetstalet ökas från 14,9 barn per fritidspedagog till 18,8. Från nästa år föreslås alltså att en fritidspedagog ska ansvara för 36 barn, om än med hjälp av en assistent. Tillgången till sommarfritids och -förskola begränsades drastiskt 2017 – återigen ett slag mot låginkomsttagare.
Samtidigt ökar den oanmälda frånvaron i Luleås skolor, som specialpedagoger och lärare kopplar till ökad otrygghet i nedskärningarnas och centraliseringens spår.

I den här redan ansträngda situationen förbereder kommunledningen dessutom nya, ännu kraftigare nedskärningsförslag på förskola och äldreomsorg för de närmaste åren, då man vill intensifiera spartakten för att uppnå först två och sen tre procents nedskurna kostnader i förvaltningarna.
Ju förr personal, föräldrar och andra organiserar en kamprörelse för att utgå från de verkliga behoven istället för en nedskärningslogik utan botten, desto bättre.