Vi är romer: En berörande och lärorik utställning

Publicerad av Maria Linna

Plats: Norrbottens museum

En högst sevärd utställning på Norrbottens museum. (foto: Från utställningen Vi är romer)
En högst sevärd utställning på Norrbottens museum. (foto: Från utställningen Vi är romer)

På Norrbottens museum pågår sedan den 15 september och till och med den 9 juni utställningen Vi är romer – möt människan bakom myten.

Utställningen berättar om romers vardag och historia, om 500 år av utanförskap, tältliv, aktivism, glädje, traditioner och framtidshopp. Vi är romer bygger på intervjuer, foton och filmer gjorda av eller med romer, samt faktablad som beskriver deras historia och dagens situation i Sverige.
Utställningen är producerad av Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Forum för levande historia. Initiativtagare är de romska aktivisterna Bagir Kwiek och Tereza Eriksson, journalisterna Sofia Hultqvist och Cecilia Köljing samt fotografen Maja Kristin Nylander.

Romer har levt i Sverige i över 500 år och är idag erkända som en nationell minoritet. Detta till trots utsätts de dagligen för trakasserier på grund av sin etniska tillhörighet. Många har svårt att få ett jobb eller en bostad, och många nekas till och med tillträde till restauranger och affärer – något som bekräftas av de citat som medföljer varje porträtt:
”Förr var det många föräldrar som sa till sina barn: Om du inte är snäll kommer zigenarna och tjuvar dig! Tänk när de växer upp, vad, vad får de för tankar om romer?” / Nikola Sarov.
”Många tror att vi inte vill stanna. Men det finns ingen som vill vandra, inte om man har ett hem.” / Marita Busk.
Idag uppskattas att det finns cirka 20 miljoner romer i världen, varav 12 miljoner i Europa. Rom betyder människa på romernas språk romani chib. Zigenare är den benämning som omvärlden har satt på romer. De allra flesta i folkgruppen föredrar att kallas romer.

Romers historia är fylld av tragedier, övergrepp och slaveri, som beskrivs i utställningens faktatexter:
• Förintelsen; forskare har beräknat att mellan 500 000 och 1,5 miljoner föll offer, sannolikt betydligt fler.
• Fattigvårdutredningen år 1923, med en lag som begränsade romernas rörelsefrihet för att de frivilligt skulle lämna landet.
• Steriliseringslagen från 1934, som skulle ”skydda den svenska folkstammen”. Tvångssteriliser­ingar utfördes ända in på 1970-­talet, lagen upphörde först 1975.
• Utbildning; först på 1960-talet fick romska barn möjlighet till skolgång.

Utställningen tar även speciellt upp den romska kvinnans situation. Detta då hon utsätts för mångdubbel diskriminering: som rom, som kvinna och som fattig. Genom det dubbla perspektivet med personliga berättelser och faktatexter är utställningen på samma gång djupt berörande och lärorik.