Storföretag kan inte rädda planeten

Publicerad av Ingrid Eriksson

Tema: Klimat, miljö och sjukdomar, Böcker

 (foto: )
(foto: )

Kan storföretagen rädda oss från klimathotet? Många hävdar det, menar författaren Peter Dauvergne, professor i internationella relationer, universitetet i British Columbia, till boken Will big business destroy our planet?

Inte bara de multinationella bolagen själva hävdar att de kan rädda oss från klimathotet, utan i allt högre utsträckning även regeringar och frivilligorganisationer. Företag som Coca-Cola, Pepsi, Nike och Walmart beskriver sig numer själva som huvudaktörer i kampen för ”hållbarhet”. En hel del görs också för att minska slöseri med råvaror, öka återvinning och effektivisera tekniska lösningar.
Men, som han skriver, att sätta sin tillit till att multinationella bolag ska rädda miljön är lika dumt som att låta pyromaner utgöra brandkåren. Detta eftersom företagens grundläggande intressen av ökad produktion och vinster inte går att förena med långsiktig hållbarhet och en rättvis konsumtion. I alla fall inte i den utsträckning som krävs för att rädda miljön från en global katastrof vars konsekvenser är svåra att överblicka.

I allt högre utsträckning styrs också diskussionen och de åtgärder som sätts in av företagens intressen, vilket betyder en inriktning på lösningar som inte på något sätt hotar makt och vinster, exempelvis frivilliga överenskommelser och olika typer av certifiering.
Dauvergne pekar på hur de stora företagen är den drivande kraften bakom att olika typer av slösaktig och onödig konsumtion ökar (exempelvis av SUV:ar) samt att konsumtionen blir alltmer ojämlik.
De rikaste tio procenten i världen står idag för ungefär hälften av koldioxidutsläppen från privat konsumtion. Globalt sett behövs samtidigt ökad konsumtion, givet den fattigdom som många lever i och att världens befolkning ökar. Men om detta ska gå att förena med hållbarhet måste konsumtionen bli långsiktigt hållbar och framför allt mer rättvis, skriver Dauvergne.

I boken ges också flera exempel på hur vackra policydokument döljer en smutsig verklighet. Ett exempel är Volkswagen som 2015 avslöjades med att fuska med utsläppsvärdena för sina dieselbilar och i det längsta försökte dölja fakta. Ett annat, och kanske det bästa exemplet, är hur oljeindustrin under decennier har motarbetat fakta om klimathotet.
ExxonMobiles egna forskare varnade redan på 1970-talet i en rapport för att förbränningen av fossila bränslen sannolikt låg bakom klimatförändringar. Detta var ett helt decennium innan frågan på allvar började diskuteras! Vad gjorde ExxonMobiles ledning? Slog larm? Såklart inte.
Istället begravdes rapporten och 1980 finansierade företaget annonser och opinionsbildning som ifrågasatte fakta kring klimathotet. Man stöttade tankesmedjor som argumenterade emot miljöåtgärder och gav pengar till forskning som skapade osäkerhet kring fakta om klimatet.
Ändå kunde vd:n för ExxonMobile 2015 hävda att de skulle fortsätta att engagera sig för att utveckla och sprida vetenskaplig kunskap kring klimathotet! Skandalen avslöjades 2015 och ledde till åtal under 2016.  

Boken är kort och lättläst, späckad med bra fakta som visar på hur oförenligt ett kapitalistiskt system är med långsiktig hållbarhet. En av bokens förtjänster är också att den i slutet pekar på behovet av gräsrotsrörelser och aktivism för att bygga en motkraft mot storföretagens växande inflytande.

Författare: Peter Dauvergne
Förlag: Polity Press, Cambridge
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 160