I marginalen: Låga löner ger vinstrekord

Publicerad av Per Olsson

Tema: I marginalen, Klassklyftor

Även om de senaste tidens svajningar varslar om början till slutet på den långa börsfesten, den näst längsta på 100 år, kan kapitalisterna ännu räkna med nya rekordvinster. Börsbolagens vinster under det tredje kvartalet beräknas slå alla vinstrekord. Hur börsbolagen har vuxit kan återges i att Stockholmsbörsens 20 största bolag numera har en omsättning motsvarande 20 procent av Sveriges BNP mot 15 procent för tio år sedan.
Vinstuppgången och den gigantiska omfördelningen från arbetare (löner) till kapitalägare (vinster) var icke-frågor i riksdagspartiernas valrörelse. Istället tävlade partierna om vem som skapar det ”bästa företagsklimatet”. Socialdemokraterna gick exempelvis till val på löftet att skapa ett ”företagsklimat i Sverige där företagen växer, och får möjlighet att anställa fler”. Allianspartiernas paroll var snarlika “bättre företagsklimat för fler i arbete”. Sverigedemokraterna önskade “ett positivt företagsklimat” genom försämrat anställningsskydd och sänkta arbetsgivaravgifter.

Börsbolagen har sannolikt aldrig gjort så stora vinster som nu. Inte bara bankerna gör kvartalsvinster som vida överstiger de flesta kommuners årsbudgetar. Lastbilsjätten AB Volvo, landets största företag mätt efter omsättning, redovisade en vinst för andra kvartalet i år på drygt 11,6 miljarder kronor. I likhet med andra bolag följs Volvos rekordvinster av extrautdelningar till aktieägarna. Mycket vill alltid ha mer.
Eftersom börsbolagen inte investerar i samma grad som tidigare “är många bolag överkapitaliserade och det är mot bakgrund av detta som många bolag skiftat ut väldigt mycket pengar”, skrev börssajten avanza.se i mars. Börsbolagen, likt Joakim von Anka, har så mycket pengar att de inte vet vad man ska göra med allt guld. Sådan är kapitalismen.
Bakom rekordvinsterna finns historiska låga löneökningar och den manipulerade valutan. Riksbanken håller medvetet nere kronkursen för att ge bolag som AB Volvo ytterligare vinstmiljarder.
Inte ens kapitalisterna hade räknat med att facktopparna skulle sälja sig så billigt som de gjorde i den senaste avtalsrörelsen 2017. Mitt i högkonjunkturen undertecknades ett treårsavtal som begränsade de årliga löneökningarna till knappa 2 procent. Under den högkonjunktur som föregick krisen 2008-2009 steg lönerna med uppemot 4 procent per år. På facktopparnas lönetak håller kapitalisterna utdelnings- och vinstkalas.