Blir LKAB:s sinande malm Kirunas död?

Publicerad av Britta Berggren

Plats: Kiruna Tema: Klimat, miljö och sjukdomar, Inrikespolitik

Malmen i Kirunagruvan är mindre än vad man först trodde. (foto: Fredric Alm / Alm & ME)
Malmen i Kirunagruvan är mindre än vad man först trodde. (foto: Fredric Alm / Alm & ME)

LKAB hade pressträff den 26 oktober och meddelade att malmkroppen i Kirunagruvan inte går så långt ned som man tidigare hade räknat med. De hittar inte malm längre ned än 1 365 meter. Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, säger att ”om inga nya fynd görs kan LKAB bara fylla produktionsverken fram till 2030.”

Kirunavaara är en järngruva som ägs av staten. LKAB har brutit malm där sedan början av 1900-talet. Gruvan är världens största och modernaste underjordsgruva.
LKAB grundades 1890 med malmbrytning i Kiruna och Malmberget som sin huvudsakliga verksamhet, även om malmbrytning har pågått i området långt tidigare.
För att finna nya malmfyndigheter har LKAB varit tvungna att gräva sig längre och längre ned. Det blir självklart ökade kostnader och ökade risker ju längre ner man kommer.
Den nuvarande huvudnivån, nivån där man befinner sig och bryter, ligger 1 365 meter ner. Kirunvaaras malmkropp är en lutande skiva som drar norrut mot Luosavaara. Det har nu visat sig att malmkroppen är mycket mindre under 1 365-metersstrecket. Den fortsätter bara i norr och går inte längre som en rak linje nedåt. Man vet inte riktigt var, eller hur djupt fynd finns. Det måste undersökas mer och det kommer att ta flera år.

Men vad händer då om gruvan läggs ner? Kommunalrådet i Kiruna, Kristina Zakrisson (S) är inte så orolig. Hon tror inte att ”Kiruna lever och dör med LKAB”. Hon är kanske lite överoptimistisk, men hon vill framhålla miljöforskningen i Abisko, besöksnäringen och rymdforskningen Esrange.
Men LKAB är otroligt viktig för Kiruna. Det är en stor arbetsgivare.
Vi i Rättvisepartiet Socialisterna tycker att man måste använda de gruvor som finns istället för att öppna nya, eftersom en gruva är en sån stor miljöbelastning.
Det kommer att behöva satsas på nya jobb den dagen malmen tar slut. Men då krävs en socialistisk politik som främjar landsbygd och regioner utanför storstäder, snarare än utarmar dem.