Högerhotet är inte avvärjt

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Tema: Valet 2018

I en regering där C och L ingår kommer försämringar för vanligt folk att dugga tätt. (foto: Centerpartiet)
I en regering där C och L ingår kommer försämringar för vanligt folk att dugga tätt. (foto: Centerpartiet)

Kommer Annie Lööf att lägga fram ett förslag till ny regering? Hur det än går finns all anledning att se upp för den högerpolitik som kommer att drivas av en regering där C och L ingår eller blir stödpartier.

Det är klart att många är lättade över att M+KD-regeringen med stöd av SD röstades ner av riksdagen. Det skulle ha blivit den mest högerinriktade regeringen på kanske 100 år. Men det betyder inte att hotet om högerpolitik är avvärjt.
Centerpartiet är ett nyliberalt parti som driver krav på stora försämringar i arbetsrätten som sänkta löner för nyanställda och lättare för företag att avskeda anställda. Annie Lööf har också gjort klart att det är ”Alliansens gemensamma reform­agenda” som ska ligga till grund för hennes sonderingar. Liberalerna har också skärpt sin högerpolitik ytterligare, särskilt vad gäller militarisering och anslutning till Nato.

Alliansens splittring är i det närmaste total. En stor del av Moderaterna och flera mörkblåa ledarskribenter anser att de högerpartier som vill ska bilda regering med stöd av SD, och de övriga ska ge sitt stöd.
Samtidigt driver exempelvis Dagens Nyheters ledarsida linjen att C och L ska släppa fram en ny S-regering och hävdar att det också skulle ge högern fördelar eftersom ”samtidigt som C och L kan styra politiken står de fria från S, vilket stärker förutsättningarna att hålla ihop alliansgemenskapen”.

Den hårda kritiken från moderater, kristdemokrater och ledarsidorna i Dagens Industri, Göteborgs-Posten med flera gör att Centern och Liberalerna framstår som bättre än de i verkligheten är.
Lööf har betonat att hon tänker utgå från ”sakpolitiken”. För fackligt aktiva, lågavlönade, offentliganställda, arbetslösa med flera, plus alla som står till vänster, innebär Centerns politik stora försämringar. Här några exempel:
Bostäder: C och L är öppna för marknadshyror eller steg ditåt. De vill öka takten i privatiseringar och ombildningar av kommunala hyresbostäder.
Jobb: Centern vill ge alla företag med färre än 50 anställda rätt att avskeda anställda i vilken ordning de vill. Provanställningar och tidsbegränsade anställningar ska bli längre än idag.
Löner: Lägre löner för nyanställda ungdomar och nyanlända.
Offentlig sektor: Upptrappade privatiseringar, till exempel av Arbetsförmedlingen. Allianspartierna vill också sänka skatterna, mest för högavlönade, vilket underminerar offentliga sektorns ekonomi och leder till nedskärningar.

På flera andra områden har högerpartierna redan överenskommelser med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, samtliga i skarp riktning högerut. Det gäller exempelvis mer pengar till militären och att förlänga flyktingpolitiken på EU:s miniminivå, inklusive tvångsutvisningarna.
Med förslag om inskränkt strejkrätt har också S-ledningen fullt stöd av C och L, som vill gå ännu längre när det gäller fackliga rättigheter som sympatiåtgärder.
När det gäller klimat- och miljöpolitik finns det också en samsyn i ”mitten”. Storföretagens utsläpp och nya motorvägsbyggen ska inte röras.

En ny regering med Socialdemokraterna, med C och L som stödpartier, skulle naturligtvis försöka vinna stöd på att de inte är lika höger som M+KD och att de har ”stoppat SD”. Men med den politik som en sådan regering skulle föra riskerar det att bana väg för ökat stöd för både M och SD.
Löfven har dumpat Vänsterpartiet för att söka samarbete med C och L. För V ger det chansen till omprövning – stödparti till socialdemokratisk högerpolitik eller verklig vänsteropposition? Här finns stora grupper möjliga allierade bland fackligt aktiva, hyresgäster, vårdanställda, antirasister, pensionärer och alla som står till vänster.
Ett socialistiskt ”vänsterblock” som mobiliserar och agerar skulle också öka trycket på LO och andra fackliga ledningar.
Den ekonomiska konjunkturen i Sverige och världen är på väg neråt. De reformer som tidigare har vunnits kommer att hotas. Att redan idag ta strid mot högerpolitik – varifrån den än kommer – är också att förbereda för de större rörelser som väntar.