En tid av växande klimatprotester

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Klimat, miljö och sjukdomar

Massiva klimatprotester tillsammans med ett program för omfördelning av resurser och ägande av storföretag krävs. (foto: protestphotos1 / Flickr CC)
Massiva klimatprotester tillsammans med ett program för omfördelning av resurser och ägande av storföretag krävs. (foto: protestphotos1 / Flickr CC)

När makthavare från hela världen samlas till det 24:e årliga klimattoppmötet i den gamla gruvstaden Katowice i Polen den 2-14 december har larmsignalerna från både klimatforskare och naturen själv varnat mer högljutt än någonsin. Ändå är förväntningarna minimala på att dagens regeringar ska presentera några nya trovärdiga riktlinjer alls för hur det Parisavtal ska kunna genomföras, som redan har tre verkningslösa år på nacken och bygger på alla länders egna och helt otillräckliga åtaganden. Mot detta växer nu en ny våg av klimatprotester, som nu på fredag manifesteras av klimatmanifestationer till stöd för 15-åriga Greta Thunbergs och andra skolungdomars klimatstrejker utanför ett 80-tal av landets kommunhus.

Enligt en purfärsk rapport från den världsmeteorologiska organisationen WMO daterad den 20 november hade koncentrationen av koldioxid (CO2) i atmosfären 2017 ökat till chockerande höga 405,5 ppm (miljondelar), upp från 400,1 ppm under Parisavtalets år 2015. Även andra och än mer potenta växthusgaser som metan (CH4), nitrooxid (N20) och triklorofluormetan (CFC-11) har fortsatt att öka. Senast jorden hade en motsvarande koncentration av koldioxid i atmosfären var för 3-5 miljoner år sedan, då temperaturen var flera grader grader högre och havsnivåerna på en planet utan arktiska isar 10-20 meter högre.
– Vetenskapen är klar. Utan en snabb reduktion av koldioxid och andra växthusgaser, kommer klimatförändringen att få alltmer destruktiva och oåterkalleliga följder för livet på jorden. Fönstret för möjligheterna att agera mot detta är nästan stängt, kommenterade WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.
Enligt den stora rapport som IPCC (FN:s klimatpanel) publicerade i augusti har världen bara ett årtionde på sig att halvera utsläppen till 2030 för att ha en chans att förhindra de katastrofala konsekvenser i form av än värre torka, skogsbränder, tropiska stormar, översvämningar, utrotning av arter och utdöda korallrev redan vid en ökning av den globala temperaturen med 1,5 grader, jämfört med den ökning med 1,1 grader som redan har skett.

IPCC varnar också för att den halva graden däröver upp till 2 graders uppvärmning kan utlösa en oåterkallelig destabilisering av isarna på Grönland och i Antarktis. Enligt brittiska The Guardian kritiserar en rad ledande experter ändå rapporten för att inte tillräckligt fokusera på den svagaste länken i klimatkedjan: de självförstärkande återkopplingarna som riskerar att trigga en ohejdbar uppvärmning av de mörka haven och att metangasen börjar läcka ut allt snabbare genom den tinande permafrosten.
Även den svenske klimatgurun Johan Rockström, ny chef för det tyska Potsdam Institute for Climate Impact Research, anser att IPCC-rapporten underskattar biosfärsåterkopplingarna. I Aftonbladet nämner han en annan tröskeleffekt av torka och bränder som har kommit hotfullt nära, en oåterkallelig förlust av planetens regnskogar. Det är ett hot som inte har blivit mindre av att Brasiliens nye president Bolsonaro vill ge klartecken för att skövla Amazonas regnskogar på en yta lika stor som Frankrikes.
IPCC-rapporten bygger även enligt Rockström i farligt hög grad på att koldioxid ska kunna sugas ut ur atmosfären i en nära framtid. Att enbart läckande metangas på 100 gigaton kapar en så stor del av den lilla återstående kolbudget som uppskattas till 500 gigaton koldioxid, nämns bara i förbigående och inkluderas inte i beräkningen av det återstående koldioxidutrymmet.
"Att halvera utsläppen med sex-sju procents utsläppsminskningar per år är möjligt. Men det kräver inget mindre än en global energirevolution”, lyder Rockströms slutsats. Att de globala koldioxidutsläppen förra året tvärtom ökade med 1,4 procent, visar hur dramatisk utmaningen är.

Att till synes ouppnåeliga omställningar på så kort tid kan avgöra om planeten rör sig mot ett katastroftillstånd för våra barn och barnbarn kan leda till både förtvivlad passivitet och utbrott av frustrerad aktivism. Med den reaktionära polska regeringen som värd för COP 24, har också räven utsetts till hönsgårdens förvaltare. Enligt Climate Tracker antog den polska regeringen tidigare i år till och med en lag som förbjuder tillresta aktivister rätten att protestera under toppmötet, något de förhoppningsvis kan revoltera emot lika framgångsrikt som i undantagstillståndets Paris 2015.
Kontrasten mellan de vetenskapliga larmen och den politiska handlingsförlamning som tyngs av oljeindustrins och storfinansens lobbyorganisationer skapar nu en ny våg av klimatprotester, som kommer att få en oerhörd betydelse för de ungas politiska medvetenhet.
Så lyckades till exempel den tyska rörelsen Ende Gelände av direkta massaktioner för att kolet ska stanna i marken under den sista helgen i oktober samla 6 500 aktivister till de hittills mest omfattande blockaderna mot järnvägstransporter av Rhendalens brunkol. Den Extinction Rebellion som grundades i London för en månad sedan är en liknande rörelse som förra helgen ledde till gatublockader för klimatomställning i flera huvudstäder, inklusive Stockholm, som ett varsel om nya och mer militanta direkta klimataktioner för ett fossilfritt transportsystem. Ett än så länge litet men spektakulärt inslag som nu får stöd av Klimatsverige är den 15-åriga skolflickan Greta Thunbergs återkommande fredagsstrejker för klimatet, än så länge små men med idéer som kan växa.
Även Sveriges mest etablerade forskare och miljörörelser kräver nu, som i ett debattinlägg i Aftonbladet undertecknat av både Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl och professor Johan Rockström, ett stoppdatum för fossila bränslen i Sverige och en nationell klimathandlingsplan som minskar utsläppen med 6-10 procent per år.
Miljö- och urfolksaktivister har ända sedan klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 talat om att det är systemet, inte klimatet, som måste ändras. Men insikten om den korta tid som inte får förspillas bidrar idag till en mer alarmistisk ton.
– Man har inte förstått att det krävs en genomgripande omställning av hela samhället. Man tror att det fixar sig genom att skruva på marginalen, recenserar Johan Rockström Sveriges politiker.

Vad som saknas är en förståelse för den utmaning mot det kapitalistiska systemet som detta innebär, vilket forskaren och klimatdebattören Anders Malm har liknat med en asteroids nedslag på en hel planet av kapitalvärden: "Olje- och gasfält, koltåg, pipelines, kolbärande fartyg, olje- och LNG-tankers, kolkraftverk, raffinaderier, LNG-terminaler – över tiotusentals, miljoner kilometer”, vilket är världens mest extensiva och dyrbara infrastruktur. Om inte ens en svensk “rödgrön” regering kunnat avbryta svenska bankers och pensionsfonders investeringar i oljeindustrin eller ens det statliga Vattenfalls brunkolsverksamhet i ett Tyskland som har skrutit (falskt) om världens mest ambitiösa Energiewende, kan man förställa sig hur svårt det blir att påtvinga sju av världens banker och tio största bolag en förtida avveckling.
Inte ens i ett kapitalistiskt land med så goda förutsättningar som i vattenkraftens Sverige lyckades makthavarna förra året avvärja ökade utsläpp, med en procent enligt SCB. Mest ökade de inom industrin, biltransporterna och flyget, samtidigt som vare sig utrikesflyget eller sjötransporterna ens räknas.
För dagens unga kommer en ny och socialistisk medvetenhet om kapitalismens dödliga hot att bankas in. Efter denna sommars hetta och bränder kunde inte ens världens affärstidningar undvika rubriker som att "marknadskrafterna dödar planeten” om ett bidrag från det finska forskningsinstitutet Bios till FN:s Global Sustainable Development Report 2019. Som Shalmali Guttal från det asiatiska NGO-paraplyet Focus on the Global South uttrycker det inför COP24 är klimatförändringen "kapitalismens ultimata kris, som man inte kan köpa sig ur”.
Hur absurt den globala storfinansen har lyckats korrumpera den FN-ledda klimatförhandlingarna visas av hur väl dessa har lyckats skydda sin “business as usual” från alla krav på en snabb och reglerad utfasning av fossila bränslen genom att sälja in kvasilösningar som en verkningslös marknadshandel med utsläppsrätter och teknologisk science fiction om man i framtiden ska kunna suga upp koldioxid ur atmosfären och åter begrava den under jord.

Klimatet kan inte vänta.

Klimatet kan inte vänta.


En av de sjuka konsekvenserna
uppvisas just nu av att varken Mark- och miljödomstolen i Vänersborg eller Naturvårdsverket, av hänsyn till utsläppshandeln, har försökt stoppa en mångmiljardinvestering som i ett slag skulle fördubbla utsläppen av koldioxid från oljraffinaderiet Preemraff i Lysekil till årliga utsläpp av 3,4 miljoner ton koldioxid, som skulle bli landets i särklass största utsläppskälla - större än SSAB:s masugnar. Medan Naturvårdsverket bara har försökt begränsa utsläpp av svavel och kväveoxider och ett omtalat artsskydd för fransfladdermöss och blåsippor har inga invändningar alls gjorts mot de enorma utsläppen av koldioxid från denna anläggning, ägd av en saudisk miljardär. Kanske kan Preemraff nu bli mer än en symbolisk måltavla för kravet på helt fossilfria energikällor?
Exemplet visar hur nödvändigt det är att klimatkampen utvecklas med krav på att banker och nyckelföretag omfattas av en demokratiskt planerad omställning, som kommer att kräva samhälleligt ägande. LO-tidningen Arbetets stora klimatreportage om det fackliga engagemanget för en stålproduktion vid SSAB i Luleå där kol kan ersättas med vätgas är ett annat exempel. Att en pilotanläggning nu ska byggas, med hoppet om en storskalig produktion utan kol 2035, pekar på att detta är tekniskt möjligt. För ett industriell omställning av så stor global betydelse får helt enkelt inga kortsiktiga vinstkrav och nyliberala konkurrensregler stå i vägen.
Kampen för en demokratiskt planerad och maximalt klimatsmart omställning i balans med naturen måste från och med nu omfatta alla samhällets verksamheter, alltifrån industri, transporter, bostadsbyggande och välfärd till jord- och skogsbruk och fördelningskampen för en jämlik och behovsstyrd cirkulär konsumtion. Ett aktuellt exempel är nödvändigheten att lyfta hyresrätternas och stadsplaneringens nyckelroll för en sådan omställning i den nya kampen för att rädda hyresrätten från ombildningar och utförsäljningar.
För en sådan omställning krävs också en oumbärlig och strategisk nyckelroll för fackföreningsrörelsen, som organiserar dem som skapar värdena i samhället. Klimatkrisen växer också över i en ny och dramatisk fas samtidigt som kapitalismen präglas av en djup kris både socialt, politiskt och i livsmedelsförsörjningen, förvärrat av en omfördelning utan motstycke nerifrån och upp. Samtidigt som dessa kriser flätas in i varandra skriker de efter samma åtgärder. Därmed kan klimatkampen lättare integreras med den sociala kampen - i en övergripande strid om vilket samhälle vi vill ha.


30 november: Klimatmanifestationer landet runt

#FridaysForFuture samordnar den 30 november en gemensam klimatstrejk runt om i landet. I skrivande stund är evenemang i 81 städer anmälda (se hela uppdaterade listan med kontaktpersoner på KlimatSverige, Facebook).
#FridaysForFuture är inspirerat av Greta Thunbergs skolstrejk för att tvinga fram en klimatomställning. Manifestationerna äger rum inför COP24, FN:s klimattoppmöte som startar i polska Katowice den 2 december.

Några av orterna:
LULEÅ Stadshuset kl 12-13 – plus manifestation lördag 1 december kl 13, samling Gula Paviljongen.
UMEÅ Stadshuset kl 11-14.
ÖSTERSUND Östersunds Rådhus kl 14-17.
UPPSALA Forumtorget kl 15-17.
STOCKHOLM Mynttorget kl 8-12 och vid stadshuset Stockholm stad kl 12.30-13.30.
NORRKÖPING Rådhuset norr kl 15-17.
VÄSTERÅS Torggatan vid fontänen kl 15-17.
BORÅS Stora torget kl 16-17.
GÖTEBORG Gustav Adolfs Torg kl 15-17.
HELSINGBORG Utanför Rådhuset vid Stenbocksstatyn på Stortorget kl 16.00-16.30.