Svara med nytt låglöneuppror

Publicerad av

Tema: Valet 2006, Rör inte vår a-kassa

Snart presenterar den nya statsministern Fredrik Reinfeldt sin regering. För första gången sedan 1991 kommer ministrarna från de fyra traditionellt borgerliga partierna – moderaterna, kristdemokraterna, centern och folkpartiet. Efter regeringsbildningen kommer regeringsförklaringen i samband med att riksdagen öppnas 6 oktober.
I valet försökte de fyra partiernas allians saluföra sig som en ”jobballians” och många av högeralliansens förslag kommer säkert igen i samband med regeringsförklaringen.
Den kanske största frågan är: Hur långt är den nya regeringen beredd att gå i sina försök att fördjupa systemskiftet på arbetsmarknaden, inom vård och skola? Det som med alliansens nyspråk benämns ”jobbpolitik”?
Redan nu står det klart att Reinfeldts regering säger nej till lagstadgad rätt till heltid och förkortning av den tid som krävs för att få förtur till fast jobb.
Än har inget sagts om ifall man redan nu tänker börja genomföra de föreslagna försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen; sänkt ersättning efter 200 dagar och högre, branschvis olika egenavgifter, skärpta arbetsvillkor samt sänkt tak vilket i praktiken gör ersättningen lägre. ”Arbetslösa förlorar upp till 3 000 kronor i månaden på den borgerliga a-kassereformen” (LO-Tidningen 22 september).
Högeralliansen har också lovat slopad avdragsrätt för fackavgiften och fritt fram för arbetsgivare att avskeda en anställd för att sedan återanställa henne eller honom på F-Skattsedel.
De fyra partierna har alla sagt sig vilja försämra anställningsskyddet genomatt till exempel ta bort det förstärkta anställningsskydd som finns för de över 45 år. Och centern vill helt slopa anställningsskyddet för de unga.
Till detta ska läggas förslagen om pigjobb och omfattande privatiseringar i form av utförsäljning av statliga bolag, avveckling av den så kallade stopplagen o s v.
På skolans område kommer det betyg från årskurs sex och fler betygssteg i kombination med skriftliga omdömen från första klass samt nationella prov i svenska från årskurs tre. ”Skolan kommer kraftigt sedan de borgerliga vunnit valet”, skrev Svenska Dagbladet i tisdags. Mer betyg och prov leder till mer konkurrens, hets och utslagning.
De föreslagna skattesänkningarna, för dem som har jobb, väger lätt som kompensation för alla de nya pålagor som främst läggs på lågavlönade som står utanför arbetsmarknaden – arbetslösa, sjuka och förtidspensionerade.
De första stegen mot en låglönemarknad kommer sannolikt redan vid årsskiftet. Samtidigt som regeringen vill försöka bereda mark för nya försämringar i socialförsäkringen genom att starta ännu fler kampanjer mot ”fusket”. Motståndets omfattning avgör hur långt den nya regeringen vågar gå.
Avtalsrörelsen tycks allt mer bli den första och stora utmaningen. Genom att visa beredskap att ta strid för rejäla lönelyft, och mest till de lågavlönade, skapas en stabil plattform för fortsatt kamp.
Det var storkonflikten 1980 som, åtminstone tillfälligt, tvingade arbetsgivarna och den dåvarande högerregeringen till reträtt. Efter storkonflikten levde den dåvarande regeringen på lånad tid.
Om trenden mot ökade löneklyftor ska vändas krävs ett nytt låglöneuppror. Där måste kravet på 18 000 i minimilön, som Rättvisepartiet Socialisterna nu startar kampanj för, bli en viktig del. Enligt SCB:s senaste lönestatistik var medellönen i tio kvinnodominerande yrkesgrupper, bland annat köks- och restaurangbiträden, Hotell- och kontorsstädare, barnskötare m fl, mindre än 18 000 kronor i månaden.
Nu är det upp till bevis för LO:s och fackförbundens ledning. Det är tid att rusta och förbereda för strid.