Fuskregeringens nya systemskifte

En tusenlapp mer till välavlönade – 420 kronor mindre till arbetslösa

Publicerad av Per Olsson

Tema: Politiska frågor, Rör inte vår a-kassa

De lågavlönade får betala högerregeringens skattesänkningar och gåvor till rika samt företag. De välavlönade får sänkt skatt med drygt en tusenlapp i månaden, en långtidsarbetslös får 420 kronor mindre att leva på.

Den som blir arbetslös eller sjuk straffas extra hårt. Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen sänks och sjukpenningen minskar.
De nya moderaterna ska läsas som det nya systemskiftet.
Och regeringens ”jobbsatsning” resulterar i högre arbetslöshet nästa år.
De många försämringarna motiveras med att det ska löna sig att arbeta. Men regeringens skattesänkningar, för de som har jobb, kompenserar inte de lågavlönade för alla höjningar som aviseras.
”Regeringen ger och tar i budgeten ... I slutändan kan det visa sig att statsminister Reinfeldts löften om mer pengar i plånboken bara var tomma ord”, skrev DinaPengar.se 16 oktober.

Lågavlönade får betala

Men slopad avdragsrätt för avgifter till fackförening och a-kassa, sämre sjukpeng och höjd trafikförsäkringspremie, så blir det inget eller lite kvar av skattesänkningen. De lågavlönade kompenseras inte alls för alla fördyringar.
Det så kallade jobbavdrag med minskad skatt på arbetsinkomster, som regeringen påstått skulle gynna dem som har små och medelstora inkomster ger i kronor mycket mer till höginkomsttagarna. Av den totala skattesänkningen på 39 miljarder kronor går hela 75 procent till den halva av befolkningen som tjänar mest, enligt beräkningar som LO gjort.
”Budgetens stora vinnare är de som har två inkomster och bor i villa med högt taxeringsvärde. Då får man full effekt av jobbavdraget, samtidigt som man får en lättnad i fastighetsskatten och en halverad förmögenhetsskatt”, kommenterade Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, timmarna efter att budgeten presenterats.

Sänkt ersättning

Arbetslösa får en drastiskt försämrad ekonomi. Ersättningen från a-kassan sänks med 4 000-6 000 kronor per år för den som varit arbetslös i mer än ett år.
För många blir det lägre ersättning så snart man förlorar sitt jobb 2007 genom att taket i a-kassan sänks från 730 kronor idag till maximalt 680 kronor och beräkningsgrunderna försämras (arbetslöshetsersättningen ska baseras på de senaste 12 månadernas inkomst, istället för de 6 senaste).
Efter 200 dagar sänks ersättningen till endast 70 procent.
Arbetslöshetsersättningen ska dessutom betalas ut i högst 300 dagar (med undantag för arbetslösa med försörjningsansvar för barn som kan få ersättning i 450 dagar). Efter avslutad ersättningsperiod blir det 65 procent i ersättning, på villkor att den arbetslöse deltar i den så kallade ”jobb- och utvecklingsgaranti” som regeringen föreslår.
Vidare aviserar regeringen höjda a-kasseavgifter med upp till 300 kronor, men anger inte exakt när försämringen ska äga rum.

”Jobbpolitik”?

En ny obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, som ska ersätta dagens a-kassor som är kopplade till facken, väntar. Regeringen ska tillsätta en utredning som ska lägga förslag längre fram.
Förra året var det uppskattningsvis 600 000 personer som någon gång under 2005 fick ersättning från försäkringen.
Högerregeringens försämrade och dyrare a-kassa drabbar alla löntagare och särskilt de som varit arbetslösa en längre period.
Antalet långtidsarbetslösa var 48 000 i slutet av september (personer som varit arbetslösa kontinuerligt i minst sex månader, eller för ungdomar under 25 år i minst 100 dagar).
Vidare lägger regeringen ned en rad statliga verk och vad som händer med dem 1 500 anställda som berörs är långt ifrån klart.
Nästa år blir 50 000 fler öppet arbetslösa när regeringen genomfört sin avveckling av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som för närvarande finns.
Det innebär bland annat att de åtgärder som i dag ger 13 794 personer tillfällig sysselsättning via friår, 16 098 personer plusjobb och 1 965 personer utbildningsvikariat inte får någon fortsättning.
De jobb eller program som försvinner ersätts alltså inte av nya jobb utan av arbetslöshet. Och det kallar regeringen för ”jobbpolitik”.
En fortsatt högkonjunktur kommer visserligen att ge nya jobb, regeringspolitiken till trots. Men vad händer när konjunkturen vänder nedåt?

Låglönemarknad

Högerregeringen vill skapa en ny låglönemarknad. Det handlar om ett systemskifte på arbetsmarknaden. Regeringen vill straffa arbetslösa genom att pressa ned lönerna och försvaga fackföreningarna. Det är motivet bakom den nya framtida arbetslöshetsförsäkringen.
De arbetslösa ska helt enkelt piskas att söka och ta jobb som betalas med låga löner och sämre villkor.
Resultatet blir att en långtidsarbetslös kan tvingas leva på hälften av sin tidigare inkomst och ska enligt reglerna vara beredd att ta ett anvisat arbete med en lön som ligger 10 procent under a-kassan.
En låglönemarknad piskas fram jämsides med att högre avgifter och den borttagna avdragsrätten ska göra det för dyrt att vara med i facket.
Nästa steg efter att ha försämrat a-kassan, skärpt arbetsvillkor (mer tvång), förmått fler att arbeta på F-skattsedel utan kollektivavtal och arbetsrätt och gjort det lättare att visstidsanställa följer nya attacker i form av en helt ny obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, försämrat anställningsskydd och fortsatta ingrepp i socialförsäkringen.
Fackföreningarna måste besvara denna provokation, som nu kommer att följas av en arbetsgivaroffensiv inför avtalsrörelsen 2007.
Det behövs nya rättvisedagar som 1992 och 1993, samt en kamp för kraftiga lönelyft som ger mest till lågavlönade och kompenserar för högerregeringens dråpslag.
Per Olsson

Högerregeringen låter dig betala genom:
  • Slopat avdrag för fack- och a-kasseavgiften.
  • Höjda avgifter till a-kassan med upp till 300 kr i månaden. Avgiftshöjningen tillsammans med borttagna skattereduktioner för fack- och a-kasseavgift kan kosta uppemot 4 700 kronor om året, enligt LO.
  • Sänkt tak i sjukförsäkringen, från 33 000 kronor till drygt 24 000 kronor. Nya beräkningsgrunder införs, så att ersättningen ska baseras på inkomsten de senaste 12 månaderna. Detta gäller både sjukpenningen, havandeskapspenningen, de så kallade pappadagarna och vid vård av sjukt barn.
  • Dyrare hemdator, eftersom en ny förmånsskatt införs på subventionerade datorer.
  • Dyrare trafikförsäkring Trafikförsäkringen blir dubbelt så dyr för personbilar och fyra gånger så dyr för motorcyklar.
  • Punkskatter höjs och bensinen blir dyrare 2007.
  • Den fria entren till statens muséer slopas 2007.
Det s k jobbavdragets skattesänkningar:
Inkomst per månad:Skattesänkning per månad:
10 000
360 kronor
15 000
510
20 000
680
30 000
1 060
40 000
1 090
50 000
1 130
Källa: Dagens Nyheter 17 oktober

Nya gåvor till rika och företag:
  • Förmögenhetsskatten Nästa år halveras förmögenhetsskatten för att sedan avskaffas helt. 135 personer betalade mer än en miljon i förmögenhetsskatt förra året. De får nu en extra gåva på flera hundra tusen kronor. H&M-chefen Stefan Persson, världens 32:a rikaste person, får mest: 17 miljoner kronor.
  • Fastighetsskatten Regeringen vill avskaffa fastighetsskatten. Först fryses taxeringsvärdena och skatt på mark får ett tak. Största vinsterna gör de rikaste fastighetsägarna i Storstockholms överklassområden där ministrarna själva bor – exempelvis i Danderyds kommun.
  • Dräng- och pigavdrag Avdrag för hushållstjänster från 1 juli 2007, så att rika ska slippa städa och laga mat.
  • Privatiseringar Statliga bolag säljs ut till ett värde av 150 miljarder kronor på tre år. Bland godbitarna finns TeliaSonera, Nordea, Vin & Sprit och det statliga fastighetsbolaget Vasakronan.
Mer pengar till militären
  • Militären ska i ett första steg få 600 miljoner kronor mer nästa år, vilket bland annat ska fördubbla antalet soldater i internationella uppdrag från 1 000 till 2 000, enligt radions Ekot.