Alliansens kvinnofällor

A-kasseförslaget toppen på isberg som fryser ut kvinnorna

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Tema: Kamp mot kvinnoförtryck, Rör inte vår a-kassa

I Sverige tjänar kvinnor 82 procent av mäns lön, eller i genomsnitt 4 500 kronor mindre varje månad. Det är sju gånger så vanligt att kvinnor avstår från att gå ut ensamma. Bara en våldtäktsanmälan av hundra leder till fällande dom. Antalet otrygga anställningar har ökat sedan början av nittiotalet – framförallt bland unga LO-kvinnor. I oktober 2005 uppgav 85 000 män, men hela 153 000 kvinnor, att de arbetade mindre än de ville.

Sverige är alltså långt ifrån något jämställt land: vad tänker den borgerliga regeringen göra?
Svaret blir; ingenting. Istället vrider man klockan tillbaka. Budgetens innehåll av sänkta skatter på förmögenheter och fastigheter som betalas gneom försämringar av sjukförsäkringen och a-kassan, kommer att slå hårdast mot lågavlönade kvinnor. De som tjänar mest på budgeten är istället högavlönade män, särskilt om de bor i villa i någon av storstadsregionerna.
Mot en sådan bakgrund lyser de få och små ljusglimtarna, som extra pengar till kvinnojourerna, mycket svagt.

Jämställdheten ignoreras

Alliansen verkar helst vilja blunda för att det över huvudtaget finns strukturer som missgynnar kvinnor.
När jämställdhetsminister Nyamko Sabuni fick frågan vad hon ville göra när det gäller mäns våld mot kvinnor, svarade hon att hon inte visste. Sabuni visade sin blindhet för strukturer redan i våras när hon i en krönika i Expressen skrev att kvinnor måste lära sig att göra saker och ting på männens villkor.
Att hon förutom jämställdheten också svarar för integration och konsumentfrågor är i sig ett kvitto på kvinnofrågornas prioritering.
TCO har meddelat att man kommer att anmäla regeringen till EU-domstolen för könsdiskriminering. Man menar att arbetskravet i a-kasseförslaget strider mot EU:s direktiv om lika behandling, eftersom det så tydligt missgynnar kvinnor.
För att få ersättning från a-kassan måste man ha arbetat 80 timmar i månaden, mot för tidigare 70. 5,1 procent av de kvinnliga arbetarna har en avtalad arbetstid som är kortare, enligt SCB, och TCO menar att siffran blir högre än så, eftersom kvinnor fortfarande är de som är hemma med sjuka barn. För en deltidsarbetande kan en sjukdag i månaden göra att man inte uppfyller det nya arbetskravet.
Regeringen medger att kvinnor drabbas hårdast av försämringarna i a-kassan. Men, säger man, den nya arbetsmarknadspolitiken som ska se till att människor snabbare sätts i arbete, kommer framförallt att gynna kvinnor. Fast arbetmarknadspolitiken handlar främst om att tvinga människor att ta lågavlönade arbeten. De nya jobben skapas på bekostnad av anställningstrygghet och ekonomisk säkerhet.
Enligt statens folkhälsoinstitut, lever svenska kvinnor redan idag under ekonomiskt betydligt mer osäkra förhållanden än män. Det är 65 procents större risk för att kvinnor har svårt att få pengarna att räcka och de är också mer utsatta för risken att hamna i en ekonomisk kris.
Två andra förslag som äventyrar jämställdheten och kvinnornas ställning på arbetsmarknaden är pigavdrag och vårdnadsbidrag. De specificeras inte i den här budgeten, men kommer under mandatperioden.

Vårdnadsbidraget

I Finland och Norge är 95 procent av dem som utnyttjar vårdnadsbidraget kvinnor, ofta lågavlönade och lågutbildade. För att stanna hemma med barnen får de en ersättning som är så låg att det krävs en yrkesarbetande familjeförsörjare för att hushållsekonomin ska gå ihop.
Kvinnor missgynnas redan på arbetsmarknaden av det statistiska faktum att de tar ut lejonparten av föräldraledigheten. Om vårdnadsbidraget införs skulle det betyda att kvinnor förväntas försvinna från arbetsmarknaden ännu längre tid.
Det så kallade pigavdraget införs från och med 1 juli 2007.
Högeralliansen framhåller rabatter på hushållsnära tjänster som ett sätt att skapa nya jobb och uppvärdera en traditionellt kvinnlig uppgift: att städa. Problemet är att pigavdrag är en skattefinansierad rabatt som bara gynnar höginkomsttagare och skapar jobb som tydligare markerar klassgränserna – de hör hemma på den låglönemarknad regeringen vill skapa.
Enligt en Sifo-undersökning säger 70 procent att de inte skulle köpa hushållsnära tjänster ens för 155 kronor i timmen.
46 procent av moderaternas väljare skulle använda pigavdraget, medan bara 13 procent av LO-medlemmarna skulle göra det, enligt Sifo. Och högutbildade är mer intresserade än lågutbildade. Moderaten Ann-Mari Pålsson, en av förslagets varmaste förespråkare, kommenterar Sifo-undersökningen så här:
– Det här är helt enligt teorin. Jag är fascinerad över hur klockrent det stämmer. /.../ Huruvida du vill köpa de här tjänsterna beror ju på din egen alternativkostnad. Tjänar du lite är det egna priset på tid mindre, och då städar du ju hellre själv. (SvD den 3 oktober).

Subvention för rika

Att den som bäst skulle behöva ett handtag i hemmet kanske är en vårdanställd ensamstående flerbarnsmor som aldrig kommer att kunna dra nytta av subventionen, är inget problem i den moderata världen. Inte heller att den miljard pigavdraget kommer kosta skulle komma väl till pass snart sagt var som helst inom den underbemannande sjukvården eller äldreomsorgen.
Kvinnokamp och arbetarkamp har alltid gått hand i hand och kvinnor har alltid fått betala det högsta priset när arbetares rättigheter attackerats. Därför är det inte så förvånande att det är kvinnorna som blir kanonmat när högeralliansen nu inleder sitt systemskifte.

Ulrika Waaranperä

FAKTA: PIGAVDRAGET är en skatterabatt som kan ges till den som köper tjänsten, men också till den, oftast ett städbolag, som säljer den.
• Enligt förslaget skulle en timmes städning kosta mellan 135 och 155 kronor, jämfört med omkring 300 kronor idag.
• Förslaget sägs göra den svarta städmarknaden ”vitare”. Men på Skatteverket är man skeptisk till att pigavdraget skulle ha sådana effekter. Man tror dessutom att det finns utrymme att ytterligare pressa priserna på den svarta marknaden, där en timmes städning idag kostar mellan 70 och 90 kronor.
• Pigavdraget kommer kosta staten omkring en miljard. Om de pengarna istället satsades på vård och omsorg skulle de t ex räcka till omkring 4 000 nya undersköterskor.