Regeringsattack mot arbetarskyddet

Publicerad av Paula Dahlberg

Tema: Facklig kamp, Politiska frågor, Rör inte vår a-kassa

Nu tar Metallfacket vid SSAB i Luleå täten i ett upprop mot regeringens planer på nedläggningen av Arbetslivsinstitutet samt de minskade anslagen till Arbetsmiljöverket.
Samtidigt som regeringen la fram förslaget om den förändrade a-kassan lades ett beslut om att minska Arbetsmiljöverkets anslag med 157 miljoner de kommande åren samt att Arbetslivsinstitutet skall läggas ner. Arbetslivsinstitutet bedriver omfattande forskning kring arbetslivet i dag. Forskning som är ledande i Europa.

Forskning kring de anställdas situation på olika arbetsplatser är självklart viktig då den kan visa på brister som bör åtgärdas.
Marianne Thörner undrar i ett debattinlägg på Aftonbladets hemsida om anledningen till denna snabba nedläggning är att minister Sven Otto Littorin anser att deras forskning är för ”obehaglig”. Kanske är det så att vissa aspekter i arbetslivet (de dåliga) inte borde belysas med forskning?
Regeringen försvarar sig med att arbetslivsforskning fortfarande skall bedrivas. Det kommer inte längre att finnas en specifik institution eller öronmärkta pengar för ändamålet utan de som vill bedriva denna forskning får ansöka som alla andra forskare om en gemensam pengapott. Självklart kommer detta att göra det svårare för alla anställda runt om i landet att få stöd i sakfrågor då de inte längre kommer att ha möjligheten att få stöd i sin kamp via forskningsresultat.
Lars Bergström på SSAB i Luleå berättar i en artikel i Kuriren att de anställda vid koksverket regelbundet tar hjälp av Arbetslivsinstitutet för att analysera gifter i urinprov. På detta sätt kan de lätt se om de anställda utsätts för en för stor mängd med gifter.

AV läggs ned

Genom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet blir vi det enda europeiska land utan en motsvarighet. Är detta det rätta sättet att konkurrera inom forskningen i Europa?
När det kommer till Arbetsmiljöverket (AV) vill regeringen minska anslagen med 157 miljoner, detta utgör cirka en tredjedel av AVs resurser. Detta gör att ungefär var tredje anställd kommer att bli tvungen att sluta sitt arbete på AV:s olika kontor i landet.
Totalt blir ca 150 arbetslösa om man räknar med att de anställda reser mindre för att göra inspektioner samt att de olika kontoren skaffar nya billigare lokaler m m.
Några landsomfattande regler som AV beslutat om är till exempel: att anställda på nattöppna mackar inte får jobba ensamma under nätterna, minskad pengahantering efter klockan fyra på bussar samt att golven på arbetsplatser måste anpassas efter arbetet. Om en anställd blir skadad på arbetet skall den ansvariga på arbetsplatsen så fort som möjligt anmäla händelsen till närmaste Arbetsmiljökontor (enligt arbetsförordningen 2:a paragrafen).

Ett slag mot arbetsmiljön

AV läser igenom alla anmälningar och beslutar sedan om en utredning skall startas eller inte. I allvarligare olyckor kan polisen starta en egen utredning för att se om någon gjort sig skyldig till ett arbetsmiljöbrott. Arbetsmiljöverkets utredningar görs för att se vad som föregått olyckan och om ändringar i arbetsmiljön kan förhindra liknande skador.
Arbetsmiljöverket är även den viktigaste kontakten för skyddsombud runt om på landets alla arbetsplatser då inspektörer från AV ständigt gör inspektioner på arbetsplatser då skyddsombuden närvarar.
Om ett skyddsombud ser ett fel på sin arbetsplats kan han/hon även vända sig till AV för stöd och hjälp för att få igenom en förändring. Arbetsmiljöverket är opartiskt och kontrollerar alla arbetsplatser i landet oavsett om det är privatägt, statligt eller sköts av kommun eller landsting.

Politiska skäl

Den nya högerregeringen vill inte lägga ut pengar på sådant som kan ge den anställde större chans att hävda sin rätt på arbetsplatser. Förändringar som ger tryggare och trevligare arbetsplatser för den anställde kostar pengar, pengar som ägare, stat, kommuner och landsting inte är villiga att punga ut med.

Paula Dahlberg