Krisläge på SöS

Personalen kräver mer resurser till vården

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Tema: Vården

Personalen på Södersjukhuset har samlat in 600 underskrifter i protest mot att sjukhuset är så överbelagt att vårdkvalitén hotas. Namnen har lämnats till sjukhusledningen och berörda politiker tillsammans med ett öppet brev som kritiserar situationen i vården.

Krissituationen på Södersjukhuset speglar bristen som finns i resten av vården. Att så många söker sig till akutsjukvården, beror delvis på att annan vård inte finns tillgänglig.

Patienter i korridoren

Anna Linder, som jobbat 20 år inom vården och 12 år som sjuksköterska på SöS, förklarar att vad som krävs är mer resurser. För SöS-akutens del behövs mer personal och en ny vårdavdelning innan sommaren. Som det är nu ligger folk i korridorerna.
– Patienterna får ligga i korridorerna utan ringklockor, vilket betyder att de kanske inte blir hörda när de behöver hjälp, säger Anna.
Maria Wallhager (fp), landstingsråd, vill inte utlova några direkta åtgärder, utan hänvisar till de 100 miljoner kronor som ska satsas på Stockholms primärvård.
– Troligtvis har vi nu en vårdplatsbrist, det vet vi inte ännu, men vi väntar på utredningen, säger hon.

Platsbrist ett faktum

Ett besök på Södersjukhusets akut räcker för att konstatera att det råder vårdbrist. Och om det är statistik politikerna vill ha, finns den redan.
Snittbeläggningen på akuten ska egentligen vara 85 procent, för att man ska kunna klara plötsliga ”toppar” om många måste få vård samtidigt. Anna Linder säger dock att på akuten har beläggningen varit 103 procent 2005 och 95 procent 2006, om hon minns rätt.
Camilla Blomquist på vårdförbundet uttrycker överbeläggningen i patienter per dygn. Akuten på SöS har totalt plats för 500 patienter, och räknar därför med att kunna ta emot 250 patienter per dygn, för att alla ska hinna slussas vidare. Som det är nu tar man emot 350 per dygn.
– Det blir ett otroligt tryck, säger Camilla och menar att det betyder att man måste vara mycket snabbare med att skriva ut patienter för att få plats med nya.
I samtalen med personalen och facket, framstår akutmottagningen som extra utsatt när det gäller bristerna inom vården – på själva akuten, men också inom övrig vård.
Resursbristen inom äldrevården gör att fler söker sig till akuten istället för exempelvis till geriatriken – och när det finns för få vårdplatser inom övrig vård, blir det svårare att skriva ut patienter från akuten, varför även de som skulle kunna vårdas någon annanstans ligger kvar.
Egentligen finns det resurser inom vården. Som Dagens Nyheter har visat i flera artiklar, gör många av de privata vårdbolagen stora överskott. Problemet är att de överskotten inte satsas i verksamheten. Istället delas de ut till aktieägarna, vilket betyder att skattebetalarnas pengar stoppas rakt i fickorna på redan högavlönade läkare (se Offensiv nr 728).
Problemen med överbeläggningen på Södersjukhuset har förvärrats under hösten och personalen har påpekat dem för ledningen vid upprepade tillfällen. Vinterkräksjukan ökade trycket på akuten. Samtidigt tvingades man stänga vissa vårdplatser på grund av personalbrist. Bara under år 2006 slutade drygt 30 procent av Södersjukhusets sjuksköterskor.

”Nu får det vara nog”

Det var på ett personalmöte som stämningen plötsligt blev sådan att ’nu får det vara nog: vi skriver ett brev till politikerna’. Snart hade man samlat in 600 namn i protest.
Wallhager har nu lovat att komma ut och besöka akuten, men om det inte blir några konkreta förbättringar, är fler protester nödvändiga.
I England har missnöjet med vårdnedskärningar svällt till en proteströrelse. Runt om i landet har 100 000 demonstrerat mot försämringarna. I Södertälje stoppade de största demonstrationerna dittills i stadens historia nedläggningen av akuten och BB.
Allmänheten kommer att ge sitt stöd också till personalen på SöS. Vården är vår gemensamma angelägenhet och vi måste tillsammans gå ut och försvara den.
Ulrika Waaranperä


FAKTA: VAD HÄNDER MED VÅRDENS RESURSER?

  • Moderaterna tar bort stopplagen, så att också akutsjukvården och större sjukhus kan säljas ut och drivas i privat regi. Det innebär att en marknad till ett värde av 250 miljarder kronor blir tillgänglig för vårdbolagen.
  • Hälften av vårdcentralerna är privata i Stockholm. 2006 ökade de vinsterna från 48 till 63 miljoner kronor. Summan som delas ut till aktieägarna har nära nog tredubblats under samma period.
  • Maria Beroendecentrum blev privat 2002. När avtalet nu ska förhandlas om, väljer ägarna att plocka ut överskottet som vinst istället för att satsa dem på mer och bättre vård. Totalt plockas 57 miljoner kronor ut och huvudägarna får 5 miljoner var.
  • ”Mer eller mindre överbelagt hela tiden” så beskriver Carl-Göran Ericsson, chefsläkare på Danderyds sjukhus, läget på Stockholms sjukhus.
  • Karolinska sjukhusets infektionsmottagning hade ett sparkrav på 100 miljoner kronor under 2006. Flera läkare och sjuksköterskor och läkare sa upp sig och antalet sjukskrivningar ökade.
  • Astrid Lindgrens sjukhus, dimensionerat för 30 000 besök per år, har ett verkligt snitt på 50 000 besök. Ändå väntar politikerna med att öppna den närakut som skulle avlasta situationen. Anledningen? Man väntar på att upphandlingen med en privat entreprenör ska bli klar.