Världens militärutgifter ökar snabbt

Publicerad av Per Olsson

Tema: USA:s krig mot Irak, Världsekonomin

Världens militärutgifter ökade med 3,5 procent mellan 2005 och 2006. Förra året steg världens militärutgifter till drygt 1 200 miljarder dollar. En hisnande summa som motsvarar mer än 8 400 miljarder kronor. Den militära upprustningen är såväl ett gigantiskt slöseri med resurser som ett hot mot mänsklighetens framtid.

I förra veckan presenterade Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri sin nya årsbok som bland annat innehåller uppgifter om den globala militära upprustningen.
I förordet skriver Sipris avgående direktör Alyson Bailes att USA:s ”krig mot terrorismen” skapat såväl en ny militär kapprustning som ”långvarig sårbarhet i det internationella samfundet”.
Förra året spenderade USA hela 529 miljarder dollar (3 720 miljarder kronor) på sin krigsmaskin. En ökning med 5 procent jämfört med 2005. USA står ensamt för 46 procent av världens militärutgifter och för 63 procent av ökningen. USA:s årliga militärutgifter är idag lika stora som exempelvis Nederländernas BNP.

Ett förödande slöseri

Sedan 1997 har världens militärutgifter ökat med 37 procent.
Inte sedan andra världskrigets slut har världens regeringar spenderat så mycket på militären som nu. ”Det är en spiral som inte bara tar pengar från fattigdomsbekämpning utan också från klimatförändringar”, sa Sipris direktör när årsboken offentliggjordes 12 juni.
Världens militära utgifter motsvarar 184 dollar (1 300 kronor) per person, en summa som är mycket, mycket större än vad de fattiga länderna årligen spenderar på sjuk- och hälsovård. I 64 av världens länder uppgår kostnaden för sjuk- och hälsovård per person och år till mindre än 50 dollar (350 kronor).
”Om den globala sjuk- och hälsovården fick ett tillskott på 57 miljarder dollar [400 miljarder kronor] extra per år, skulle åtta miljoner liv kunna räddas idag. För en summa motsvarande 135 miljarder dollar [950 miljarder kronor] kan FN:s millenniemål om att halvera fattigdomen till år 2015 nås. Det är små summor om man jämför med att världens militärutgifter uppgick till 1 204 miljarder dollar [8 474 miljarder kronor]”, skriver Sipri i sin rapport.
Den militära upprustningen har följts av en ny kronisk instabilitet och Sipri ser få ljuspunkter. Visserligen har antalet väpnade konflikter minskat till 20 förra året, varav ingen är att räkna som krig mellan olika stater, enligt Sipri. Men varje större väpnad konflikt inbegriper flera länder och påverkar den globala utvecklingen. Det Sipri kallar intra- statliga konflikter (inbördeskrig) är dessutom en långtifrån heltäckande beskrivning av krigen i exempelvis Irak, Afghanistan, Somalia, Libanon och Palestina.

Ny osäker världsordning

USA:s krigspolitik efter terrorattackerna 11 september 2001 har inte bara skapat en oemotsvarad våg av antiamerikanism utan även bidragit till att underminera de internationella sammanslutningar som bildats för att bekämpa globala krishärdar, skriver Sipri.
Samtidigt har imperialistiska sammanslutningar som EU och Nato inte kunnat formulera sin roll och uppgifter i den nya världsordning som skapades efter stalinismens kollaps 1989-91.

Hur skapa en värld i fred?

Sipris avgående direktör Alyson Bailes rekommenderar en politik ”som baseras på mindre av självintresse och mer på samarbete”, men hon verkar inte själv tro att de imperialistiska regeringarna ska lyssna.
Den nya rustningsspiralen är en återspegling av såväl ökade motsättningar mellan olika kapitalistiska makter som en allt mer rovgirig samt militaristisk imperialism.
Den enda kraft som kan vända utvecklingen är världens arbetare. Endast genom kamp för global socialism kan kapprustningen stoppas och en värld i fred byggas.
Per Olsson