Regeringen vill öppna för marknadshyror

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Tema: Politiska frågor

En pågående utredning om allmännyttan, tillsatt av regeringen, förespråkar marknadshyror. Det framkommer i ett utkast som bland annat Dagens Nyheter och Hem och Hyra tagit del av. Enmansutredningen tillsattes av socialdemokraterna, men har fått delvis nya direktiv av högerregeringen. Huvudspåret är att utreda om de allmännyttiga bostadsbolagens direktiv är förenliga med EU:s konkurrensregler.

EU-kommissionen synar just nu den svenska allmännyttan. Detta på begäran av europeiska fastighetsägarunionen, EPF, som anser att den svenska allmännyttan snedvrider konkurrensen genom att hålla hyrorna nere.

Bruksvärdesprincipen

För allmännyttans bolag finns nämligen vinstbegränsningar. På sikt får man inte dra in mer pengar än vad verksamheten kostar. Hyrorna sätts utifrån bruksvärdesprincipen i förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och bostadsbolagen. Den hyresnivån ska sedan även de privata hyresvärdarna utgå ifrån när de sätter sina hyror.
De privata fastighetsägarnas intresseförening, Fastighetsägarna, tror att en marknadsmässig hyressättning skulle innebära att hyrorna höjs med omkring 35 procent. Hyresgästföreningen tror att höjningen i storstäder och attraktiva områden kommer att bli betydligt större än så.

Betydande hyreshöjningar

I Storbritannien infördes marknadshyror för nybyggda lägenheter 1989, vilket gjorde att hyresnivån för nya kontrakt omedelbart steg med 100 procent. I Finland skedde avregleringen för nya kontrakt under lågkonjunkturen 1991-92. Då skedde inga betydande hyreshöjningar. Höjningarna har istället kommit efter 1995, då även gamla kontrakt avreglerades; i Finland har hyresläget höjt med 26 procent, i Helsingfors med 42 procent.
Regeringens utredning av allmännyttan är en enmansaffär. Det är Miakel Koch, domare i arbetsdomstolen, som utreder och ska lämna sin slutrapport senast våren 2008. I Kochs utkast står att de allmännyttiga bolagen ska ”sträva efter marknadshyror”.
Utredningen verkar gå helt på EU:s linje, men också OECD trycker på. I en nyligen publicerad rapport kritiserar man allmännyttan för att hindra marknadskrafterna på bostadsmarknaden.
Moderaterna ställde sig bakom marknadshyror 2003. Hösten 2005 sa Fredrik Reinfeldt i SVT nyheter att marknadshyror var ett ”politiskt dött ord”, och inför valet 2006 hade man tonat ner retoriken ännu mer. Till Vår bostad sa moderaterna att hyror ska framförhandlas, ”eftersom det ger skydd mot oskäliga hyreshöjningar” (2006-04-03). Och både folkparitet och kristdemokraterna gick till val på att man inte kommer att medverka till chockhöjda hyror, vilket alltså troligen blir följden om marknaden får styra.

Oro bland hyresgäster

Priset på bostadsrätter och hus bestäms redan idag av marknadsmekanismer, men bara när de köps eller säljs. En hyresrätt, däremot, ligger hela tiden ute på marknaden, varför hyresgäster i ett helt oreglerat system när som helst kan utsättas för hyreshöjningar på grund av ändrad efterfrågan på marknaden.
Den oron är nu stor, särskilt hos hyresgäster i attraktiva områden.
Som Dagens Nyheter berättade den 2 juli, kan marknadshyror på Bastugatan på Södermalm i Stockholm innebära en hyreshöjning från de 6 930 kronor familjen idag betalar till 10 400. Vissa av fastighetens hyresgäster driver på för att de boende istället ska köpa sina lägenheter. Men det blir inte billigare.
Den lilla fyrarummaren i exemplet innan skulle kosta omkring 3 miljoner, vilket betyder en månadskostnad på cirka 12 500 kronor, enligt Hyresgästföreningen.
Att fastighetsskatten kunde variera med till exempel konjunkturen och orsaka stora kostnadsökningar för villaägare var ett av de starkaste argumenten när den slopades.
Det var ett regeringsbeslut som främst gynnar höginkomsttagare, men med marknadshyror utsätts de generellt betydligt ekonomiskt svagare hyresgästerna för samma typ av osäkerhet.
Svaret på utförsäljningarna måste komma under ufrån: i Dalen, Husby och Bagarmossen har det bildats lokala nätverk för att rädda allas rätt till bostad.
Ulrika Waaranperä