En PR-show för USA:s Irakkrig

En Irakkonferens för fortsatt ockupation och plundring av landets tillgångar

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Plats: Stockholm Tema: USA:s krig mot Irak

Irakkonferensen i Stockholm förra veckan med Condoleezza Rice och Carl Bildt var en propagandashow för USA och dess regering i Bagdad. Budskapet var att ”säkerheten i Irak har förbättrats”. De miljontals flyktingarna ska tvingas återvända, medan svenska och andra storföretag kan göra affärer i Irak igen.

Iraks premiärminister Nouri al-Maliki och övriga sex ministrar i hans följe lovade till och med att nästa års FN-möte om Irak (ICI, International Compact with Iraq – med 500 delegater från 100 länder) ska hållas i Bagdad. Men samtidigt visade TV4 hur al-Maliki närmast flydde ut ur Irak i en konvoj med 20-30 likadana fordon med väpnade vakter.

Våldet

Samma dag som konferensen dödades 32 civila irakier och ytterligare 65 skadades. Det motsvarar genomsnittet i år, med 32 dödade per dag. Det är nästan en halve­ring jämfört med 2007, men fler än antalet dödade 2005.
USA:s offensiv sedan i januari 2007 har minskat antalet attentat. Det senaste är avtalet den 11 maj om vapenvila i Sadr city i Bagdad, efter sju veckors öppna strider ­mellan Muqtada al-Sadrs mahdiarmé och USA-ledda irakiska trupper. Strider­na i Sadr city dödade hundratals och förstörde delar av stadsdelen när USA-styrkorna använde missiler, stridsvagnar och tungt beväpnade helikoptrar. De södra delarna av Sadr city har omringats för att förhindra fortsatta raketattacker mot den ­gröna zonen, där USA:s ambassad och regeringsbyggnaderna ligger.
Vapenvilan är mycket bräcklig och kritiseras av flera av mahdiarméns kommendanter som hävdar att regeringstrupper genomför arresteringar av dess trupper. Muqtada al-Sadr accepterade vapenvilan av samma skäl som han i april slöt ett avtal efter mycket hårda strider i Basra i södra Irak. Al-Sadrs styrkor visade att de kunde strida och drog sig tillbaka innan förlusterna blev för stora.
”Mahdiarmén kan utropa sig som segrare helt enkelt för att man överlevde en attack från den irakiska regeringen understödd av USA”, kommenterade den amerikanska tidskriften Time. Avtalen är också i linje med Irans officiella hållning, att stödja den ­irakiska regeringen och att väpnade grupper ska integreras i den irakiska armén. Nouri al-Maliki, som är ­shiamuslim, har därmed stöd av både USA och Iran. Om mahdiarmén skulle bryta vapenvilan innebär det nya strider där shiamuslimer står mot ­shiamuslimer.
Ett annat skäl till nedgången i antalet attentat är USA:s många avtal med lokala sunnimuslimska ­grupper, som köpts över till att ta strid mot grupper som stödjer al-Qaida. Även dessa uppgörelser kan vara temporära och nya strider kan flamma upp. Nouri al-Maliki har också misslyck­ats med att locka tillbaka sunnnimuslimska förträdare till regeringen.

Upplands-Väsby

Konferensen i Upplands-Väsby, som trots allt ligger en bra bit från Irak, bevakades av 1 700 svenska poliser och hundratals utländska säkerhetspoliser. Bakom en 16 meter lång och flera meter hör mur (byggd emot prickskyttar) fanns förutom USA:s Condoleezza Rice även Irans utrikes­minister Manouchehr Mottaki, som är ökänd som en av de ledande bödlarna i Iran.
Försöken att måla upp en ljus bild av situationen i Irak faller på fakta:
• Över en halv miljon irakier har dödats sedan USA:s invasion för fem år sedan.
• Över 4,5 miljoner människor har tvingats fly, vilket är ungefär var femte irakier.
• El och vatten fungerar bara några timmar per dag i Bagdad. TV4:s reportage visade hur vatten som hinkas upp ur en brunn ska försörja ­hela kvarter.
Även rent ekonomiskt är priset för kriget och ockupationen extremt högt. Nobelpristagaren Joseph Stiglitz har beräknat att kostnaderna överstiger 3 000 miljarder dollar (18 000 miljarder kronor).

Storföretagen

Oljeproduktionen i Irak är idag 2,6 miljoner fat per dag. Det är fortfarande lägre än nivån 1990, som var 3,5 miljoner fat dagligen. Men med dagens oljepris beräknas Irak få in motsvarande 420 miljarder kronor i år. Dessa pengar var ett huvudskäl för Irakkonferensen.
”Irak öppnar upp för alla ­svenska företag att investera i den här ­mycket lovande marknaden”, sa al-Maliki under besöket i Stockholm. Redan under januari och februari ökade den svenska handeln med Mellanöstern med 36 procent, påpekade Sveriges handelsminister, moderaten Eva Björling. Hon planerar också att tillsammans med 22 svenska företag göra ett besök i Irak i höst, ”för ta tillvara dessa stora möjligheter till utökat handelsutbyte” (Svenska Dagbladet den 30 maj).
Volvo och Scania ligger nära att börja leverera lastbilar. Iraks regering vill att Scania åter startar den montering av lastbilar som bolaget hade i Saddam Husseins Irak innan USA startade det första Gulfkriget 1991. Andra bolag i startgroparna är ­Tetra Pak och ABB.
Minister Björling vill också skynda på införandet av Iraks nya oljelag. Lagen har flera gånger blivit uppskjuten på grund av motståndet, främst från oljearbetarna, mot att lämna över oljetillgångar till bolag som Shell och Exxon.
Det är inte konstigt att Shell håller möten varje vecka med Iraks oljedepartement. ”Med de kontrakt som erbjuds kan Irak visa sig vara ett av de få länder i regionen som erbjuder bolagen att räkna [olje-]reserverna som sina egna”, kommenterade Financial Times den 20 mars.
Behoven av att smörja ­stor-företagen är ett skäl till att regeringen nu talar om att åter öppna den svenska ambassaden i Bagdad. Det andra är Sveriges och andra västmakters krav på stopp för flyktingar från Irak.

Flyktingarna

Flyktingarna var ett huvudtema på Irakkonferensen. ”Iraks premiärminister Nouri al-Maliki blir utsatt för hård press på dagens konferens i Upplands-Väsby. FN och flera rege­ringar, däribland Sveriges, hoppas att han ska underlätta flyktingarnas återvändande” (Svenska Dagbladet den 29 maj).
18 559 irakiska flyktingar kom till Sverige under 2007, vilket är mycket enbart om man jämför med USA (734) och Storbritannien (1 260). Men 1,3 miljoner ­flyktingar finns i Syrien, en halv miljon i Jordanien och över 2,5 miljoner inne i Irak. För den ansvariga ­svenska ministern, Tobias Billström (m), är det emellertid en huvudfråga att hålla flyktingarna borta och få fler att åka tillbaka. I detta syfte besökte han tillsammans med Carl Bildt Irak i vintras.
Iraks regering tvingades nu lova att satsa 1,2 miljarder kronor på återvändande. Detta trots att FN:s högste representant i Irak, Staffan de Mistura, har sagt att Irak inte kan ta emot återvändare på grund av bristen på skolor och bostäder. 1,2 miljarder kronor är också en liten summa jämfört med oljeinkomsterna (421 miljarder kronor) och Iraks avbetalning­ar på statsskulden, 21 miljarder kronor.
Just nu pågår också ­förhand-lingarna om ett nytt avtal för USA:s militära närvaro i Irak. Det nuvarande FN-beslutet om USA:s trupper i Irak, som fattades efter kriget, upphör att ­gälla den 31 december i år. Oavsett vem som vinner presidentvalet i höst kommer folk i USA att förvänta sig att trupper börjar dras tillbaka från Irak.
USA har idag 155 000 ­soldater där. Övriga länder står för 10 000, men t ex Australien och Polen, länge bland Bushs pålitligaste allierade, har nu börjat ta hem sina soldater.
Vita husets strategi var redan från början att stanna kvar på ett tiotal militärbaser i Irak. Detta för att fortsätta kontrollera både regeringen och oljan.

Iraks framtid

Det massiva trycket mot USA:s militär i Irak gör dock att inte ens al-Malikis regering kan verka gå med på Washingtons förslag till avtal utan debatt. Regeringen måste försöka framstå som självständig. Den ­måste också räkna med Muqtada al-Sadrs popularitet, som grundas på hans motstånd mot USA-trupperna.
Irakkonferensens PR-jippo har möjligen lett till framsteg för ­svenska storföretag och flyktingmotståndare, men eftersom konferensen leddes av 2003 års krigshetsare saknade den förutsättningar att förbättra situa­tionen för befolkningen i Irak.
Instabilitet och osäkerhet i Irak och hela Mellanöstern orsakas av kapitalismens och imperialismens krig och ekonomiska utsugning.
För att vända utvecklingen krävs masskamp, ledd av arbetarklassen, som kan förena etniska och ­religiösa grupper mot ockupanterna. Irak och hela Mellanöstern behöver demokratiska och socialistiska ­masspartier.
Per-Åke Westerlund