Tsunami av varsel vittnar om en svag arbetsrätt

Publicerad av Arne Johansson

Tema: Facklig kamp, Krisen i bilindustrin

Den tsunami av varsel som sveper över Sverige vittnar om den extremt svaga arbetsrätten i Sverige, så snart direktörerna tar ordet arbetsbrist i sin mun.

Inte minst inom AB Volvo står de mer än 4 000 varsel som lagts i bjärt kontrast till de miljardvinster som fortfarande görs, 2,9 miljarder kronor bara tredje kvartalet.
Lars Ask, IF Metalls klubbordförande på Volvo Powertrain i Skövde, kräver att varsel ska vara den sista åtgärden – inte som idag den första.
– Vi ska se över möjligheterna till avtalspensioner, delpensioner, utbildningar, flexibel arbetstid och omställningsbidrag, säger Ask till pressen.

Enligt en rangordning av OECD 1999 är det svårare att säga upp anställda i åtminstone sju av Europas länder. I Lag&Avtal 20050103 gör advokat Lars Hartzell en talande jämförelse av skillnaderna vid en fabriksnedläggning i Sverige och Tyskland.
I Sverige räcker det med att ”tuta” i MBL-förhandlingar om turordning m m under tre-fyra veckor. Därefter kan varsel läggas om uppsägningar inom en till sex månader. Vid större nedläggningar med minst 100 uppsägningar ska länsarbetsnämnden varslas minst sex månader i förväg.
I Tyskland är processen att lägga ned och avskeda betydligt trögare för företagen. Där måste ingående överläggningar ske med de anställdas representanter i de så kallade företags- råden (Betriebsrat). Des­sa ska syfta till ett avtal om intressejämkning. Lyckas man inte enas ska förhandlingar ske med en medlingskommitté, vars beslut kan överklagas till i en delstatlig arbetsdomstol.

För att kompensera de uppsagda ska en social plan upprättas (Sozialplan), som också kan gå till medling och skiljedom. Normen är ekonomisk ersättning under den tid man söker nytt arbete, omskolas eller om­placeras – till exempel 3-4 månadslöner för en trettioåring med tio års an- ställning och 18 månadslöner för en femtioåring. Hela processen kan enligt Hartzell pågå i ett år.
Liknande regler om en social plan finns även i Belgien, Frankrike, Itali­en, Luxemburg, Holland och Spani­en.
Rättvisepartiet Socialisterna står för öppning av räkenskapsböckerna, arbetstidsförkortning, utbildningar och facklig vetorätt mot nedläggning­ar och avskedanden samt förstatliganden under löntagarkontroll av samhällsviktiga storföretag.
Arne Johansson