Förstatliga bankerna

Publicerad av

Tema: Världsekonomin

I helgen tog den svenska bankkrisen en ny vändning efter att Sparbankstiftelsernas förvaltningsbolag kollapsat som en följd av Swedbanksaktiens kursras.
”Vi har inga pengar kvar. Vi måste avvecklas”, sa Ingvar Melin, vice ordförande i Sparbankssstiftelserna Förvaltningsbolag, till pressen när kollap- sen var ett faktum.
När kassan var tom fanns heller ingen möjlighet för Sparbanksstiftelserna att betala tillbaka panten, i form av aktier i Swedbank, för de lån man tagit. Panten övergick därför till långivarna – i detta fall försäkringsbolaget Folksam, det statliga bolaget Svensk Exportkredit (SEK) och en europeisk bank.
Staten blev alltså delägare i en bank samtidigt som Folksam blev huvudägare till Swedbank. Till saken hör att statliga SEK lånat ut pengar till Sparbanksstiftelserna för att dessa skulle köpa de nya aktier – nyemissionen – som Swedbank började säl­ja i höstas. Men då hade ”man inte räknat med aktiens otroliga ras på börsen. När Sparbanksstiftelserna beslutade att teckna nyemissionen låg aktien omkring 75 kronor. I fredags [den 6 mars] handlades aktien kring 18 kronor. Bara sedan årsskiftet är det en nedgång med 60 procent” (Dagens Industri den 9 mars).
Det kan mycket väl vara inledning­en till ökat statligt ägande av banker­na i Sverige, oavsett vad regeringen tidigare sagt. Eftersom Swedbanks kris har släckt mycket av regeringens hopp om att bankerna själva, genom bland annat nyemissioner, skulle kun­na hejda raset och stärka sin finansiella ställning. Likt det som hände under 1990-tals krisen, då bankerna kollapsa­de in i statens famn.

De svenska banker­na i allmänhet och Swedbank i synnerhet kan inte längre dölja de kreditförluster man gjort på si­na spekulativa af- färer i Baltikum och Ukraina i syfte att etablera en monopolställning.
Hittills har de svenska bankerna förringat kreditförlusterna, men det går inte längre. Snart kommer man att tvingas redovisa de verkliga kreditförlusterna. Swedbanks utlåning i Baltikum uppgår till 220 miljarder kronor, många av lånen kommer aldrig att kunna betalas.
”Den svenska regeringen drev
igenom krispaketet som sätter Lettlands befolkning på svältkur – allt för att rädda Swedbank och SEB”, skrev tidningen Affärsvärlden den 20 febru­ari i en lång analys om bakgrunden till det krispaket som påtvinga­des Lettland.
Anledningen var att man fruktade att kreditförluster i Baltikum, särskilt Lettland, skulle allvarligt skada bankernas möjligheter att fylla igen de svar-ta hål som uppstått. Krispaketet i Lettland följdes av politisk kris och fortsatt ekonomisk djupdykning. I början av denna vecka varnade Lettlands tillförordnade premiärminister Valdis Dombrovskis att Lettland snart är bankrutt och att ”Den ekonomiska kollapsen hotar att sprida sig till hela den baltiska regionen, och det kan komma att uppstå ett bredare behov av ’bailout’ [IMF-paket] som inkluderar Litauen och Estland.”
Samtidigt står Ukraina vid ruinens brant. Ukraina är ett annat land där Swedbank gör stora kreditförluster.

”Enligt BIS [Bank for International Settlements] siffror har svenska banker krav i Baltikum, Polen, Ryssland och Ukraina som motsvarar över 30 procent av BNP. Bara bankerna i Ös­terrike och Belgien har en högre an­del. Marknaden har skrämts av dessa siffror. Swedbank och SEB har tillsammans ett börsvärde på futtiga 40 miljarder kronor efter brutala kursfall. Med storleken på bankernas åtaganden i öster är dessa inte bara en angelägenhet för bankerna och deras ägare. Blir kreditförlusterna övermäktiga får svenska staten, precis som på Island, ta smällen. Det kan bli en saftig nota för bankäventyr i öst”, kommenterade e24.se den 4 mars.
Den notan ska spekulanterna betala – förstatliga bankerna med kompensation bara till de små aktieägar- na.