”Går inte hålla emot lokalt”

Krisavtalet på Scania föregicks av ren utpressning

Publicerad av Arne Johansson

Plats: Södertälje Tema: Krisen i bilindustrin

Bilarbetarna i Södertälje, Oskarshamn och Luleå har röstat ja till lokala lönesänk- ningsavtal. Det hjälpte inte att verkstadsklubbarna i Södertälje och Oskarshamn först sagt nej, liksom ett stort medlemsmöte i Södertälje, när Scania direkt svarade ge­nom att ställa ett nytt ultimatum: ja till krisavtal eller stor- varsel.

IF Metalls verkstadsklubbar lät då medlemmarna rösta om saken. I Södertäljes medlemsomröstning deltog 2 502 medlemmar, 89 procent av samtliga, varav 60 procent röstade ja och 40 procent nej. I Oskarshamn röstade 53,5 procent av de 1 500 medlemmarna ja mot 46 procent nej. I Luleå röstade 70 procent ja.
Många har upprörts över bolagets ultimatum om att rösta ja, annars väntade ett storvarsel.
– Vi fick ju i måndags svart på vitt, skriftligen, veta att varslen kommer att läggas på den ort där de anställda röstar nej till ledningens planer på arbetstidsförkortning och lägre lön, sä­ger en anställd till Nyheterna i Os- karshamn. Till pressen bidrog också att Scanias tjänstemän inom Unionen agerat hårt för en lönesänkning.
– Det går inte att hålla emot när man puttat ner pressen på lokal nivå, säger Johan Järvklo, ordförande för IF Metalls verkstadsklubb i Södertälje till Offensiv.

Krisavtalet på Scania innebär fyradagarsvecka med 10 procent i sänkt lön för samtliga anställda, att årets lönehöjningar skjuts upp till nästa vår och att halva semestertillägget på 0,8 procent av lönen skjuts på framtiden. I gengäld garanterar Scania anställningarna året ut.
Verkstadsklubben hade först avvisat företagets förslag som ”oacceptabelt” därför att det bygger på att ”den enskilde ska ta kostnaden” och ”flyttar fokus från arbetsgivarnas och äg­arnas ansvar”. I stället delade man ut- an resultat ut flygblad till Scanias bolagsstämma med förslaget att aktieutdelningen på två miljarder kronor till aktieägarna skulle sänkas 300 miljoner kronor.

Det var den 2 mars som IF Metalls förbundsledning i stället för att samla LO till kamp mot massuppsägningar­na och aktieutdelningarna kom överens med arbetsgivarna i Teknikföreta- gen om att fram till den 31 mars 2010 öppna för lokala lönesänkningar på upp till 20 procent i utbyte mot förkortad arbetstid.
Sedan dess har ungefär 200 lokala krisavtal undertecknats. Av de som röstat på facktidningen Dagens Arbe­tes hemsida tvivlar dock 72 procent på att krisavtalet räddar jobb.
Hittills är 55 700 medlemmar in­om IF Metall varslade, enligt Christer Persson på IF Metalls förhandlingsenhet.

Att ett starkt lokalt kollektiv fortfarande kan säga nej visas dock av gruvarbetarna i LKAB.
IF Metalls krisavtal har hittills nobbats även av LO:s övriga industri-förbund som Pappers och Skogs- och Trä, som nu slås ihop med Grafikerna till ett nytt förbund, GS. Skogs- och Träs ordförande Kjell Dahlström har trots att arbetslösheten även bland hans medlemmar närmar sig 25 procent sagt blankt nej.
Nästa års avtalsrörelse blir en pärs. Almega talar redan om flera år utan centrala påslag. Även Teknikföretagen talar om ”långa avtal” med öppningsklausuler för lokala lönesänkningar.

Arne Johansson