I marginalen
Stridsflygplanet JAS Gripen är inte bara ett av landets största industriprojekt, utan också kanske den största korruptions- och muthärva som den svenska kapitalismen varit inblandad i sedan Bofors sålde sina ökända kanoner (haubitsar) till Indien i slutet av 1980-talet. Med hjälp av mutor – det handlade om minst 260 miljoner kronor – fick Bofors sin kanonorder från Indien.
Bofors mångmiljonmutor kom senare att fälla en regering i Indien, men i Sverige hände inget trots att den dåvarande S-regeringen spelat en synnerligen aktiv, kanske avgörande roll för att ro kanonaffärerna i hamn.
Nu händer samma sak. Trots att försäljningskampanjerna för JAS Gripen kantats av mutor läggs den svenska förundersökningen ner.
”I Sverige är det fritt fram att muta sig fram för att få sälja trots att åklagare i både Sverige och England dragit slutsatsen att Jas Gripen-kampanjerna i Tjeckien, Ungern och Sydafrika varit korrupt”, skrev Miljöpartiets Peter Eriksson på DN Debatt den 17 juni och för ovanlighetens skull kan man bara instämma i vad han säger.
Förundersökningen lades ner av överåklagare Christer van der Kwast den 16 juni. Han har gjort det till en sport att se till att ekonomiska brottslingar går fria.
Kwast lyckades inte ens få en fällande dom mot en enda av Skandias direktörer, trots deras väldokumenterade stöld av pensionsspararnas pengar, skattefiffel och ljusskygga bonusjakt.
Inte heller när det gäller JAS Gripen saknas det fakta om mutor. Enligt den brittiska ekobrottsmyndigheten utbetaldes exempelvis över 700 miljoner kronor i mutor till en rad tjeckiska makthavare. SVT:s Uppdrag Granskning och även radions Ekot har i en rad program avslöjat hur Saab och dess samarbetspartner, den brittiska vapenkoncernen BAE Systems, använde sig av mutor för att få sälja sina dödsvapen.
Uppdrag Granskning och Ekot har även listat namnen på de som agerade som vapenindustrins agenter och det talas om att hela en miljard kronor användes som smörjmedel när JAS Gripen skulle säljas med såväl god förtjänst som i skydd av ett så kallat rättsväsende som är mer upptaget med att jaga piratkopierare än sätta dit mutkolvar och bonusstinna direktörer.
