Förstatliga Saab och hela fordonsindustrin

General Motors (GM), väntar med att fatta ett avgörande beslut om Saabs framtid. Detta enligt ett pressmeddelande från GM samtidigt med att Offensiv går i tryck på kvällen den 1 december. Men GM ämnar inte behålla Saab och tidigare i år har man lagt ned Pontiac och Saturn.

För att det ska se ut som att man gör något har regeringens skickat en dele­gation till Detroit för att prata med GM:s direktörer, men regeringen har flera gånger tidigare visat att man struntar i biljobben och Trollhättans framtid.
Saabs öde hänger på en skör tråd efter att Koenigsegg Group hoppat av. Att Saab, Sveriges näst största bilindustri, skulle tas över av en mikrotillverkare som Koeningsegg var dock  en affär som redan från början var dömd att misslyckas.
Från första stund hade Koenigs­egg finansiella problem som man försökte lösa genom en lånegaranti från svenska staten för att få lån från Europeiska investeringsbanken (EIB).

Koeningsegg agerade med uppbackning av kinesiska Beijing Auto (BAIC), som efter att ha förlorat dragkampen om Volvo till Geely satsade på Saab i hopp om att komma in på den europeiska marknaden. Men i kristider var GM än mer ovilligt att släppa till teknik och bilfabriker till kinesiska konkurrenter.
Om Saab läggs ned försvinner, ­förutom biljobben i Trollhättan, tusentals andra jobb. ”Allt som allt inklusive jobben på Saab handlar det om 10 000-15 000 arbeten i Sverige som försvinner”, säger Lars Holm­qvist från den europeiska underleverantörsorganisationen Clepa till Sven- ska Dagbladet den 26 november.
En annan rapport som gjorts av  bland annat Tillväxtverket (tidigare Nutek) menar att totalt 8 000 jobb är i fara – 4 000 anställda i Trollhättan och ytterligare lika många drabbas indirekt hos underleverantörer, handla­re och speditörer. Om Saab läggs ned skulle enbart kostnaden för arbetslös­hetsunderstödet uppgå till mer än 1,8 miljarder kronor under 2010, enligt rapporten.
Alla Saabarbetare och trollhättebor vet att näringsminister Maud Ol­ofsson (C) och regeringen vare sig är kapabla till eller villiga att lösa Saabs kris. Detsamma kan sägas om den så kallade oppositionens ynkliga krav för att lösa krisen. I en radiointervju avvärjde sig Vänsterpartiets Lars Ohly från att svara med att han inte är tillräckligt insatt, medan Mona Sahlin (S) inte krävde mer än en skrotnings- och miljöpremie. Något som Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv naturligtvis också ställer sig bakom, men det krävs mycket mer än så för att räddda jobben och framtiden.

Bara masskampanjer och resolu­ta kampåtgärder kan rädda Saab.
Vi måste kräva att räkenskapsböckerna öppnas för att få svar på frågan om hur mycket GM har plun­drat Saab på i fråga om pengar och teknik.
Bilindustrins kris handlar inte bara om att försäljningen går ned under en månad, det är fråga om en kris orsakad av kapitalismens vinstjakt och marknadens kaos. Krisen är skapad av kapitalisterna, men den betalas av arbetarna.
Ett förstatligade av bilindustrin krävs, inte som en nytt Vattenfall, ut­an ett förstatligade under de anställdas kontroll och villkor för att garantera jobb och att de anställdas kunskaper tas tillvara. Detta krävs inte minst för att göra de nödvändiga investeringar som behövs för en miljövänlig produktion.
Kaan Özsan