100 år av socialistisk kvinnokamp
1910 Den andra socialistiska internationella kvinnokonferensen hålls i Köpenhamn och beslutar att varje år på vårkanten genomföra en internationell protestdag för rösträtt och andra kvinnofrågor.
1912 Den internationella kvinnodagen firas för första gången i Sverige den 12 maj med demonstrationer på 10 platser. Den ryska revolutionären och kvinnokämpen Alexandra Kollontay talar på temat ”Hem och prostitution”.
1917 ”Den svenska revolutionen”. Kvinnorna dominerar i många av hungerupploppen som startar i Västervik. I Norrköping stormar 4 000 kvinnor bagerier och köttbutiker.
1917 Ryska revolutionen startar på den internationella kvinnodagen som det året inträffar den 8 mars (23 februari enligt ryska kalendern) med att 90 000 textilarbeterskor lämnar fabrikerna i en spontan strejk för bröd och fred.
1919 Den revolutionära jäsningen i Tyskland 1918 som fäller kejsaren tvingar den svenska regeringen att gå med på lika rösträtt för män på hösten 1918. Året därpå beslutades att även kvinnor skulle innefattas. För båda könen gällde att man måste ha en så pass hög inkomst att man betalade skatt. Samtidigt infördes 8 timmars arbetsdag som länge varit arbetarnas främsta krav.
1920 Det socialdemokratiska kvinnoförbundet bildas och övertar utgivningen av Morgonbris som varit tidskrift för socialdemokratiska kvinnor ända sedan 1904. Detta år pågår massrättegångar mot kvinnor som gjort abort och flera döms till flera års fängelse. Framförallt vänstersocialistiska kvinnor driver kamp mot detta vilket leder till att riksdagen 1921 sänker straffen rejält.
1921 Fem kvinnor väljs in till riksdagen, Agda Östlund och Nelly Thuring på socialdemokratiska mandat. Samma år beslutar den kommunistiska internationalens kvinnokonferens att den internationella kvinnodagen ska firas varje år den 8 mars.
1922 2 000 telefoniarbeterskor i Stockholm går ut i en av många strejker för rätten att organisera sig. Varje dag hålls strejkmöten med 1 200 deltagare – det blir seger efter en vecka.
1923 Kata Dahlström följs den 16 december till graven av åtta tusen sörjande. Hon var en av arbetarrörelsens främsta agitatorer och byggde upp Stockholms Allmänna Kvinnoklubb och Kvinnornas fackförbund.
1925 Kvinnornas fackliga samorganisation med Anna Johnsson-Wisborg bildas och ger ut tidningen Ar- betets Kvinnor.
1933 Riksförbundet för sexuell upplysning bildas. Elise Ottesen-Jensen har redan i många år rest runt i landet och trotsat lagen när hon upplyst kvinnor om preventivmedel. År 1939 avskaffas förbudet mot att upplysa om preventivmedel.
1934 Morgonbris kommer ut med uppmaningen ”Bli bostadsrevolutionär”. Hyreskampen kulminerade år 1936 i den långa hyresstrejken i Olskroken (Göteborg). S-regeringen beslutar om att införa Barnrikehus som blev de första utbredda kommunala bostadsbolagen.
1945 Giftermål, graviditet eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor.
1960 Först nu avskaffas särskilda kvinnolöner i kollektivavtalen men kvinnor fortsätter tjäna endast 66 procent av männens löner.
1960-talet Ny våg av kvinnors utträde på arbetsmarknaden startar. I början av 1960-talet förvärvsarbetar en av tre mödrar till barn under 7 år, i slutet av 1970-talet är det fyra av fem.
1964 P-piller godkänns i Sverige.
1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds.
1968 Grupp 8 bildas för att driva på kvinnokampen, kom senare att bestå av en rad olika grupper och organisationer. Grupp 8 hade som mest 3 000 medlemmar och grupper på ett tretiotal orter. Inriktningen var socialistisk och kampinriktad även om ett djupare program saknades.
1975 Efter tio år av utredningar och kamp blev abort lagligt 1975. ”Det personliga är politiskt” var den nya kvinnorörelsens paroll. Ett annat viktigt krav var smärtlindring vid förlossning
1977 FN antar en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av 8 mars. Samtidigt som detta innebär en spridning ökar risken för politisk urvattning.
1978 Det första svenska kvinnohuset öppnar, det är Måsen i Göteborg.
1984 Riksföreningen för kvinnojourer i Sverige bildas. Arbetet för att skydda kvinnor och motverka mäns våld skulle inte finnas utan ideella insatser underifrån.
1985 Riksdagsbeslut om att alla barn över 1,5 års ålder ska beredas plats på förskola.
1995-1996 Rättviserörelsen ordnar ett stort antal protestdagar där kvinnor spelar en betydande roll, mot sänkningen av barnbidraget och änkepensionen, sänkt a-kassa och föräldraförsäkring m m. Ensamstående mammor är de största förlorarna och att klassklyftorna ökade.
1998 Kvinnofridslagen införs.
Samma år kriminaliseras köp av sexuella tjänster.
1999 Vägra Kallas Hora startar på initiativ av Elevkampanjen, i kamp mot sexuella trakasserier på skolorna som blivit ett växande problem.
2002 Fadime Sahindal mördas av sin far. Detta föder en ny rörelse mot hedersvåld som även har internationella förgreningar.
2003 60 000 kommunalare strejkar för högre lön.
2006 Som ett resultat av ungdomars kamp mot sexuella trakasserier införs en lag mot diskriminering och kränkning av barn och elever i skolorna. •