Högerpolitik och nedskärningar orsakar ökad barnfattigdom

Publicerad av Per Olsson

Nedskärningar och ständiga försämringar i socialförsäkringssystemet har ökat barnfattigdomen. ”Det svenska välfärdssystemet har blivit orättvist”, konstaterar Rädda Barnen i en ny rapport med titeln Välfärd, inte för alla –Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige.

Sedan mitten av 1990-talet har välfärden urholkats. Rapporten visar, enligt Rädda Barnen ”att den minskade utjämningseffekten i välfärdssystemet syns un­der hela 2000-talet, oavsett regering. Ingen regering har alltså levt upp till målsättningen om alla barns rätt till en rimlig levnadsstandard”.
Facit av femton år av nedskärningar och ökade klassklyftor är att ”den omfördelande effekten av samtliga socialförsäkringar till barnfamiljer mer el­ler mindre halverats. Detta gäller samtliga ersättningsformer, men särskilt de behovsprövade bidragen. Allt mindre andel av den ekonomiska familjepolitiken fungerar numera omfördelande mellan fattigare och rikare barnhushåll”.

– Exempelvis är grundnivån i föräldraförsäkringen 180 kronor per dag och det är ju omöjligt för en ensamstående förälder att leva på den summan. Ökningen av hur många som tvingas leva på den här nivån är skrämmande: för tio år sedan betalades 11,6 procent av alla föräldradagar ut på grundnivå, idag har det ökat till 16,6 procent, sa Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare, när rapporten offentliggjordes den 7 juni.

Gapet mellan rika och fattiga familjer har stadigt vidgats. År 2008 hade den rikaste femtedelen av barnhushållen 3,6 gånger så hög disponibel inkomst som den fattigaste femtedelen. I slutet av 1990-talet var skillnaden 2,8.
Rapporten slår fast att: ­”Familjepolitikens fattigdomsbekämpande effekt har således minskat betydligt under det gångna årtiondet. Barnfattigdomens ökning under senare år kan därmed också förklaras av avtagande familjepolitiska ambitioner. Sammanfattningsvis förmår den ekonomiska familjepolitiken i Sverige i allt lägre utsträckning utjämna de växande inkomstskillnaderna bland barnfamiljer och uppvisar en allt svagare fattigdomsbekämpande förmåga.”

Antalet barnfamiljer som får bostadsbidrag har stadigt minskat och underhållsbidragets vär­de har urholkats.
Jämfört med nivåerna i mitten av 1990-talet har andelen barnhushåll som beviljats bostadsbidrag minskat drastiskt från drygt en tredjedel till endast cirka vart åttonde barnhushåll.
Under 2008 levde 220 000 barn i fattigdom – det vill säga 11,5 procent av alla barn i Sveri­ge, enligt Rädda Barnen.
Barnfattigdomen har ökat se­dan dess, på grund av bland an­nat ökad arbetslöshet, försämrad a-kassa och sjukförsäkring.
”Det är denna ökade försäkringslöshet bland arbetslösa och sjuka personer som även slår igenom bland barnfamiljer. Konsekvensen av denna tilltagande polarisering, inte bara på arbetsmarknaden utan också i de offentliga trygghetssystemen, är snabbt växande skillnader i levnadsvillkor.”
Rapporten Välfärd, inte för al­la – den ekonomiska familjepolitkens för barnfattigdomen i Sverige, av Tapio Salonen kan laddas ner på www.rb.se.
Per Olsson