Global antikapitalism • 500 000 i Madrid

Publicerad av Amer Mohammed Ali

Plats: Göteborg, Berlin, Barcelona, London, Madrid, Porto, Sevilla, York Tema: Antikapitalistiska protester

Lördagen den 15 oktober uppvisade antikapitalistiska demonstrationer i minst 751 städer i 82 länder världen runt. Initiativet kom från Occupy Wall Street-protesterna som i över fyra veckor har riktats mot bankernas, storföretagarnas och de rikas korrupta girighet och deras attacker på arbetare och låginkomsttagare.

I New York deltog över 10 000 i den fredliga demonstrationen. 70 personer blev arresterade, varav 42 då polisen skapat förvirring nära Times Square och 24 som gått till Citibank och velat stänga sina konton, rapporterade brittiska Guardian.
I Madrid intog 500 000 gatorna och marscherade till Puerta del Sol-torget där Indignados-protesterna befann sig i maj månad. I Sevilla demonstrerade 60 000, i Barcelona 400 000 och tiotusentals på andra orter i Spanien. I London protesterade tusentals och på måndagen har hundratals tält rests. I Tyskland demonstrerade runt 4 000 i Berlin och 5 000 i Frankfurt utanför Europeiska Centralbanken.

Över 100 000 rapporteras ha demonstrerat i Lissabon. I Porto var det ungefär 20 000.
I Rom demonstrerade tiotusentals, enligt vissa uppgifter uppemot 100 000. I Aten intog tusentals gatorna i protest mot EU:s och IMF:s diktatoriska nyliberala politik.
I Sarajevo, huvudstaden i Bosnien, demonstrerade hundratals med bilder på Che Guevara och röda fanor med hammaren och skäran samt banderoller med texten ”död åt kapitalismen, frihet åt folket”
Även i Sverige demonstrerade tusentals. I Stockholm, där 600 deltog, talade bland annat RS-medlemmen och Kommunals fackligt aktiva Bilbo Göransson. Han uppmanade till fortsatt kamp och behovet av ockupationer av vårdcentraler, sjukhus, arbetsplatser och torg. Bilbos appell har också citerats av Guardian och andra tidningar världen runt.

I Göteborg deltog över 300 personer, där RS-medlemmarna Pontus Wiebull Morberger och Thomas Trägårdh talade om behovet av enighet inom arbetarrörelsen och vikten att kämpa mot rasism.
Det här är ett viktigt steg i den globala utvecklingen. Arbetare har i decennier tvingats på knä för att kapitalismen ska kunna fortsätta sin exploatering på global nivå.
I USA deltog även veteraner mot USA:s nyliberala politik. Att arbetare, pensionärer och ungdomar har gått ut och protesterat internationellt, är något som välkomnas av Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och dess internationella organisation Committee for a Workers’ International (CWI). Kapitalismen är ett globalt problem och måste bekämpas på global nivå.
Paroller mot krig, privata storföretag, banker, rika, korruption bland överklassen, nedskärningar och försämrade levnadsförhållanden för arbetare och fattiga är uppenbart antikapitalistiska och många har dragit slutsatser om att det behövs demokratisk kontroll över ekonomin.

Att demonstrationerna tenderat att vara större i de länder där den ekonomiska krisen satt djupast spår är inte förvånande. Men det är viktigt att denna rörelse också kan formulera kring ett kampprogram, där krav sätts upp.
Framförallt att fackföreningar världen över ska ansluta sig till demonstrationerna. Detta lyfter frågan om vem som kontrollerar fackföreningarna.

RS står för en demokratisering av facken. Vad som behövs är en demokratiskt vald ledning som på allvar mobiliserar medlemmarna ut i strid.
Det krävs också att arbetarklassen drar de internationella slutsatser nödvändiga för att  kunna ta strid mot marknadens diktatur.
Lördagens protestvåg är självklart ett steg i den riktningen och inspirerad av kampviljan i Grekland, Spanien, Israel, Chile och framförallt den arabiska våren, där diktatorer fallit för den stora massan, som modigt och beundransvärt tagit strid mot förtrycket och vunnit stöd internationellt.
Demonstrationerna är bara ett första steg. Det som behövs i förlängningen är bygget av nya arbetarpartier. Forna arbetarpartier har antingen dött ut eller ställt sig på kapitalismens sida. Det är oerhört viktigt att arbetare och ungdomar inte bara drar antikapitalistiska slutsatser, utan också inser att det behövs en socialistiskt planerad ekonomi och att steget mot detta är byggandet av nya arbetarpartier på gräsrotsnivå.

Amer Mohammed Ali