Vem ska betala Norrbotniabanan?

Under flera års tid har byggandet av Norrbotniabanan skjutits fram. Men nyligen presenterade EU-kommissionen ett stort infrastrukturpaket. Totalt handlar det om investeringar för 50 miljarder euro (500 miljarder kronor).

Paketet handlar om projekt under perioden 2014-2020. Både Norrbotniabanan och Malmbanan finns med i EU-kommissionens karta över framtida målområden när det gäller satsning­ar på infrastruktur. Norrbotniaba­nan mellan Umeå och Luleå beräknas kosta mellan 25-27 miljarder kronor att bygga.

Maximal finansiering från EU skulle innebära att upp till 20 procent – omkring fem miljarder kronor – bekostas av EU. Trots det och medfinansiering räcker det inte för att banan ska bli verklighet. För det krävs statliga pengar och nu ligger alltså ­bollen hos regeringen, som länge har sett det som en självklar förutsättning att bygget finansieras av näringslivet.
I budgeten vill de lägga fem miljarder kronor på infrastruktur, varav 3,6 miljarder till järnväg mellan 2012 och 2013, vilket ska gå till ”ökat underhåll som växelvärmestyrning, trimningsåtgär­der och återinvesteringar”.

Detta kan man knappt kalla satsning, och visar på regeringens ovilja att satsa på kollektivtrafiken. Det kan även jämföras med momssänkningen för restauranger som kommer att gå lös på 5,4 miljarder kronor.
Norrbotniabanan skulle ersät­ta godstrafik på vägarna och för persontrafiken innebära halverade restider mellan kuststäderna i norr, vilket skulle göra att många valde tåget istället för bilen.
Godstrafiken på järnväg mellan norra och södra Sverige är omfattande; ungefär 60 procent av godstransporterna på ­järnväg sker i norra Sverige.

Industrierna som använder järnvägen kör idag på Stambanan genom övre Norrland, en bana som byggdes för 1800-talets behov. Den har stora lutningar, snäva kurvor och låga hastigheter. Den har ett enda spår och är sårbar för störningar, som i oturliga fall kan orsaka driftstopp in­om industrin och medföra stora förluster.
En överflyttning av transporter till Norrbotniabanan ­beräknas ge en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 80 000 ton per år. En statlig satsning på Norrbotniabanan skulle ­innebära jobbtillfällen, en viktig och högst nödvändig klimatsatsning och en förbättrad kollektivtrafik.
Josephine Landström