Borg söker syndabockar
Under påskhelgen intervjuades finansminister Anders Borg (M) av radions Ekot. Ämnet var arbetslösheten. Enligt Borg måste det till hårdare krav på de arbetslösa för att ungdomar och invandrare ska få plats på arbetsmarknaden.
Återigen valde regeringen att skylla arbetslösheten på de arbetslösa.
– Man läser svenska för invandrare, varvat med föräldraledighet, varvat med att man sedan läser grundvux, att man har en kombination av studiemedel, socialbidrag och bostadsbidrag som gör att man kan vara utanför arbetsmarknaden en väldigt lång tid, sa Borg bland annat och lät som en sverigedemokrat.
Vidare menade finansministern att Sverige måste lära av Holland, Tyskland och Österrike för att få ner ungdomsarbetslösheten. Borg är inte ensam om vilja ”lära av Holland, Tyskland och Österrike”, inom hela EU hyllas dessa länder för sina respektive låglönemarknader, bestraffningar av arbetslösa och lärlingssystem.
I Österrike erbjuds alla unga arbetslösa efter en tid en lärlingsplats eller utbildning och bolag som anställer unga får lönesubventioner, liknande de som ges i Sverige. Även om arbetslösheten i Österrike är lägre än i de flesta andra EU-länder är arbetslösheten bland landets unga och invandrare dubbelt så hög som bland andra grupper.
I Holland har man exempelvis sänkt ingångslönerna för ungdomar, vilket Folkpartiet och Centern vill genomföra i Sverige men som Moderaterna hittills har sagt sig vara emot. I Holland tvingas merparten av de kvinnor som har ett arbete att, mot sin vilja, jobba deltid. Bara en av fem kvinnor har ett heltidsjobb.
I Tyskland växer antalet otrygga och lågavlönade jobb snabbare än någon annanstans i Europa. Tidigare fasta heltidsjobb har nu blivit flera så kallade minijobs med en lön på maximalt 400 euro (3 500 kronor) i månaden.
”Antalet underbetalda arbeten växer snabbt i Tyskland. Omkring 8 miljoner anställda (23 procent) tjänar idag mindre än 9,15 euro [81,13 kronor] i timmen. Det är 2,3 miljoner fler än 1995. Förutom de med minijobs är det framför allt de under 25 år och invandrare som har lågavlönade jobb”, rapporterade tidningen Local (en engelskpråkig tidning som ges ut i Tyskland) den 14 mars.
Efter att regeringens ”arbetslinje” havererat har allianspartierna tävlat med varandra om vem som kan ställa de mest långtgående förslagen i riktning mot en låglönemarknad. Folkpartiet vill sänka ungdomslönerna och minska tiden i föräldraförsäkringen för invandrarföräldrar. Centern vill sänka alla ingångslöner och slopa vad som finns kvar av anställningsskyddet. Moderaterna, som fruktar att direkta lönesänkningar sänker regeringen, önskar helst en svensk version av den tyska Agenda 2010. (Agenda 2010, som lanserades 2003 av den dåvarande socialdemokratiska/De gröna-regeringen innehöll förutom nedskärningar, väldiga försämringar av de arbetslösas villkor, inte minst för de långtidsarbetslösa, och skattelättnader till företagen).
Allianspartierna försöker blunda för det faktum att det helt enkelt finns för få jobb och den egna politikens många misslyckanden. I mars i år anmäldes 74 000 lediga platser till Arbetsförmedlingen, samtidigt fanns det i slutet av månaden 404 000 personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd.
Sänkta arbetsgivargifter, sänkt restaurangmoms, RUT-avdrag o s v har inte gett några nya jobb, utan bara ökat företagens inkomster. Jobbskatteavdragens effekter på sysselsättningen har varit ringa eller ingen alls.
Regeringen står handfallen inför den kroniskt höga arbetslösheten. Borgs jakt på syndabockar är ytterligare ett tecken på att regeringen blir allt svagare och mer desperat.
