Franskt maktskifte?

– Sarkozy i nederlag i första valomgången

Socialistpartiets François Hollande gick med 28,6 procent av rösterna i första omgången av det franska presidentvalet om sittande högerpresidenten Nicolas Sarkozy, som fick 27,1 procent. De båda kandidaterna står nu inför en andra och slutgiltig valomgång den 6 maj, där Hollande förutspås slå ut den mycket föraktade Sarkozy.

Missnöjet med den sittande presidenten Nicolas Sarkozy, ledare för det konservativa partiet UMP, är stort i Frankrike. Statsskulden har under hans tid ökat från 60 till 87 procent av BNP, tre miljoner människor går arbetslösa och 900 fabriker har stängt under de senaste åren. I valet föreslår Sarkozy ”inga nya dyrbara reformer, försvarar den höjda pensionsåldern och vill fortsätta att banta den offentliga sektorn” (DN den 24 april).
Både Sarkozy och Socialistpartiets Hollande lovar budget­åtstramningar, men till skillnad från den ”rikemanspolitik” som Sarkozy står för pratar Hollande om skattehöjningar för höginkomsttagare. Om Hollande kommer att våga utmana kapitalet tillräckligt för att kunna ­finansiera löftena om sänkt pensionsålder, höjda studiebidrag, höjda minimi­löner och nya anställningar i den offentliga sektorn återstår att se. Men pressen underifrån för en arbetarpolitik visades inte minst i valframgången för vänsterns Jean-Luc Mélonchon, som på en reformistisk men ändå radikal vänsterpolitik fick nära fyra miljoner röster (11,1 procent).
Den retoriskt vassa Mélonchon lyckades samla olika vänstergrupperingar och kommunistpartiet till en vänsterfront och blev fjärde största parti i den första valomgången. Det var antagli­gen dit många av det trotskistis­ka partiet LCR:s tidigare väljare vände sig efter att det antikapitalistiska partiet NPA (som LCR gick upp i) misslyckats med att föra fram en tydlig socialistisk politik. Till besvikelse, om än väntat, fick NPA endast 1,15 ­procent (411 000 röster).

Oroande är däremot framgången för högerextrema Front National som med kandidaten Marine Le Pen blev tredje största parti (19,9 procent) i den första valomgången. Le Pen lyckades vinna terräng genom att spela på människors ilska och osäkerhet över den ekonomiska krisen samt efter de islamistiska terrormorden i Toulouse tidigare i vår.
Även president Nicolas Sarkozy har i sin politik och valkam­panj profilerat sig med rasistiska uttalanden. Bland annat hotar han med att bryta Schengensamarbetet i EU för en halverad invandring och skärpta gränskontroller i Frankrike. Trots Sarko­zys flirt med högerextremisterna uppmanar emellertid Le Pen sina väljare att inte lägga sina röster på någon av de två slutkandidaterna den 6 maj.

Något mer uppmuntrande är rapporten om Frankrike från CWI:s Europabyrå som avslutas med detta stycke:
”En ny regering ledd av Hollande och Socialistpartiet markerar en viktig förändring i Frankrike. Pressen kommer att vara enorm på Hollande för att stå emot nyliberala program såsom EU-pakten, vilken han lovat att avvisa eller åtminstone ändra. Han kommer att tvingas till vissa åtgärder för jobben, men kommer givetvis även att möta oppo­sition från ’marknaden’ vid minsta eftergift till arbetarklassen. Men efter en häftig valomgång som denna kommer det inte att vara möjligt för Hollande att fortsätta att bedriva exakt samma politik som Sarkozy. Detta kan även komma att ha återverkningar internationellt och spä på motsätt­ningarna och konflikterna med Merkel och den tyska kapitalismen. En ny och intressant ­period öppnar upp sig för vår organisation, vilket vi måste vara uppmärksamma på att dra fördel av politiskt.”
Lina Westerlund