Historia

Liberalismen lät en miljon irländare svälta ihjäl

Publicerad av Lina Rigney Thörnblom

Det är ont om spår av svälten i det officiella Irland. Konstverket ”Famine” upprättades i Dublin 1997 på privat initiativ. (photo: )

Det är ont om spår av svälten i det officiella Irland. Konstverket ”Famine” upprättades i Dublin 1997 på privat initiativ.

I år är det 170 år sedan den stora potatissvälten bröt ut på Irland år 1845. Det var en svält som pågick i fem år medan spannmål fraktades ut från Irland för att säljas utomlands. Pär Lodin skriver en fängslande och tillika hemsk skildring av svälten i boken Svart potatis.

”Det var överklassens union som brast”

Publicerad av Per Olsson

100 000 exemplar av Socialdemokratiska ungdomsförbundets manifest Ned med vapnen trycktes och spreds, där man manade arbetarungdomen att vägra gå ut i krig mot Norge. (photo: )

100 000 exemplar av Socialdemokratiska ungdomsförbundets manifest Ned med vapnen trycktes och spreds, där man manade arbetarungdomen att vägra gå ut i krig mot Norge.

År 1905 började med att det ryska folket gjorde uppror. För Sveriges del var året fyllt av konfrontationer – som alla slutade i arbetarrörelsens seger, skriver Kalle Holmqvist i förordet till sin nya bok Fred med Norge. En av dessa viktiga segrar var den fredliga upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge.

Leo Trotskij (9 oktober 1938): Vad är meningen med kampen mot ”trotskismen”?

Publicerad av Offensiv

Fram tills sin död den 20 augusti 1940 försvarade Leo Trotskij marxismens idéer och metoder och tog strid mot Stalins diktatoriska byråkratiska styre. (photo: )

Fram tills sin död den 20 augusti 1940 försvarade Leo Trotskij marxismens idéer och metoder och tog strid mot Stalins diktatoriska byråkratiska styre.

”Under fyrtiotre år av mitt medvetna liv har jag varit en revolutionär, under fyrtiotvå år har jag kämpat under marxismens baner. Om jag finge leva om mitt liv, skulle jag naturligtvis söka undvika det och det misstaget, men mitt livs allmänna inriktning skulle jag inte vilja ändra. Jag skall dö som en proletär revolutionär, som marxist, som en dialektisk materialist, och följaktligen som en oförsonlig ateist. Min tro på mänsklighetens kommunistiska framtid är inte mindre glödande. Tvärtom är den fastare nu än den var i mina ungdomsår… Livet är underbart. Må de framtida generationerna rensa det från all ondska, allt förtryck och allt våld, och njuta av dess rikedom”, skrev Trotskij i sitt testamente i februari 1940, bara ett halvår innan han mördades.

Trotskijs idéer oumbärliga även idag

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Den blodiga söndagen under den första Ryska revolutionen år 1905, där tsarens armé mördade över 4 000 protesterande. (photo: )

Den blodiga söndagen under den första Ryska revolutionen år 1905, där tsarens armé mördade över 4 000 protesterande.

Den 20 augusti 1940 högg Stalins lejde mördare, Ramón Mercader, Leo Trotskij med en ishacka i huvudet. Med anledning av att det är precis 75 år sedan mordet återpublicerar Offensiv denna artikel från år 2010.

Trotskismen idag: Den permanenta revolutionen

Publicerad av Elin Gauffin

En revolution måste fortsätta även när en regim har fallit. För verklig förändring måste hela systemet bytas ut, men även då behöver kampen mot normer, förtryck, ideal med mera fortsätta. (photo: )

En revolution måste fortsätta även när en regim har fallit. För verklig förändring måste hela systemet bytas ut, men även då behöver kampen mot normer, förtryck, ideal med mera fortsätta.

Det är 110 år sedan den första ryska revolutionen då Leo Trotskij först formulerade teorin om den permanenta revolutionen. Riktigheten i teorin bekräftades 12 år senare då den ryska arbetarklassen med stöd av bondemassorna först störtade tsaren i februari 1917. Håller teorin om den permanenta revolutionen för en prövning år 2015? Vad står den moderna trotskismen för?

Döden, kärleken och aktuella frågor

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Rallare som bygger järnväg. I Jernbanesviten finns många idag aktuella frågor. (photo: )

Rallare som bygger järnväg. I Jernbanesviten finns många idag aktuella frågor.

Döden är ständigt närvarande i den tid som Sara Lidman berättar om i Jernbaneböckerna, både bland gamla och unga. Osentimentalt refereras det till hur folk talade om prästen Kilén, som just hade dött: ”Men han gatt dö, ‘n Kilén, innan he var nåt som fastna av hans förkunnelse. Ja, det är så där här i världen. Duger man int till att leva så får man väl krypa av.”

Obygden, järnvägen och skogsbaronerna

Publicerad av Per-Åke Westerlund

 (photo: )

Sara Lidman är en Sveriges största författare genom alla tider. Rikedomen i språket, berättelsernas tyngd, humorn och allmänbildningen ger hennes romaner ett eget liv. Det har varit ett privilegium att i sommar läsa om Jernbanesviten, fem romaner som kom ut åren 1977-85 om livet i byarna i nordvästra delen av det som idag är Skellefteå kommun. I slutet av 1990-talet skrev hon två uppföljande romaner om samma bygd. Alla sju finns samlade i två volymer, Jernbanan 1 och 2 (Bonniers förlag).

Revolutionsåret 1905: Den första ryska revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund

 (photo: )

“Den 22 januari 1905 satt den svenske vinhandlaren Adolf Lion på restaurang Leiner, en trappa upp på Nevskij Prospekt i St Petersburg. Han åt lunch tillsammans med sin son Carl och disponenten Sjögren från Avesta. – Plötsligt hör vi i fjärran ett dovt, skrämmande mummel som närmar sig och växer i styrka […] Vi tittade ut genom fönstren och såg ett långt tåg med en präst i spetsen. När tåget skulle gå över en av broarna, öppnade soldaterna eld. Kulkärvarna gjorde bräscher av döda och sårade i leden, och tåget tvingades vända. Detta var den blodiga söndagen, upptakten till de oroligheter som skakade Ryssland under hela 1905.” (ur Börje Isakssons bok 1905: De glömda revolutionernas år).

Ned med vapnen!

Publicerad av

”Då det med varje dag som går blir allt tydligare, att den svenska överklassen och de reaktionära tidningarna söker driva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, uttalar sig de i Stockholm samlade representanter för Sveriges arbetande ungdom: • att det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket, • att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen.”

Storkonflikten 1980 – tio dagar som skakade Sverige

Publicerad av Per Olsson

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen. (photo: )

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen.

För 35 år sedan, i maj 1980, stannade Sverige under tio dagar. Hundratusentals arbetare och tjänstemän var ute i strejk eller var lockoutade. Det handlade om nästan hälften av alla LO:s och TCO:s 2,3 miljoner medlemmar vid den här tiden. Tv-rutan slocknade, två av Sveriges Radios tre kanaler tystnade. Då fanns det bara två tv-kanaler och tre radiokanaler, alla statliga. Tunnelbanan stod stilla och kungen fick be facket om lov för att flyga utomlands.

Underteman

Sverige 1917-18 (17 artiklar)

Andra världskriget (2 artiklar)

Nazismens Tyskland (3 artiklar)

Stalins terror (6 artiklar)

Vietnamkriget (2 artiklar)

Sovjets fall (2 artiklar)

Ryska revolutionen (43 artiklar)