Historia

Döden, kärleken och aktuella frågor

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Rallare som bygger järnväg. I Jernbanesviten finns många idag aktuella frågor. (photo: )

Rallare som bygger järnväg. I Jernbanesviten finns många idag aktuella frågor.

Döden är ständigt närvarande i den tid som Sara Lidman berättar om i Jernbaneböckerna, både bland gamla och unga. Osentimentalt refereras det till hur folk talade om prästen Kilén, som just hade dött: ”Men han gatt dö, ‘n Kilén, innan he var nåt som fastna av hans förkunnelse. Ja, det är så där här i världen. Duger man int till att leva så får man väl krypa av.”

Obygden, järnvägen och skogsbaronerna

Publicerad av Per-Åke Westerlund

 (photo: )

Sara Lidman är en Sveriges största författare genom alla tider. Rikedomen i språket, berättelsernas tyngd, humorn och allmänbildningen ger hennes romaner ett eget liv. Det har varit ett privilegium att i sommar läsa om Jernbanesviten, fem romaner som kom ut åren 1977-85 om livet i byarna i nordvästra delen av det som idag är Skellefteå kommun. I slutet av 1990-talet skrev hon två uppföljande romaner om samma bygd. Alla sju finns samlade i två volymer, Jernbanan 1 och 2 (Bonniers förlag).

Revolutionsåret 1905: Den första ryska revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund

 (photo: )

“Den 22 januari 1905 satt den svenske vinhandlaren Adolf Lion på restaurang Leiner, en trappa upp på Nevskij Prospekt i St Petersburg. Han åt lunch tillsammans med sin son Carl och disponenten Sjögren från Avesta. – Plötsligt hör vi i fjärran ett dovt, skrämmande mummel som närmar sig och växer i styrka […] Vi tittade ut genom fönstren och såg ett långt tåg med en präst i spetsen. När tåget skulle gå över en av broarna, öppnade soldaterna eld. Kulkärvarna gjorde bräscher av döda och sårade i leden, och tåget tvingades vända. Detta var den blodiga söndagen, upptakten till de oroligheter som skakade Ryssland under hela 1905.” (ur Börje Isakssons bok 1905: De glömda revolutionernas år).

Ned med vapnen!

Publicerad av

”Då det med varje dag som går blir allt tydligare, att den svenska överklassen och de reaktionära tidningarna söker driva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin frihet, uttalar sig de i Stockholm samlade representanter för Sveriges arbetande ungdom: • att det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till krig mot broderfolket, • att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen.”

Storkonflikten 1980 – tio dagar som skakade Sverige

Publicerad av Per Olsson

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen. (photo: )

Hundratusentals arbetare var ute i strejk eller lockoutade i en i Sverige sällan skådad styrkeuppvisning av arbetarklassen.

För 35 år sedan, i maj 1980, stannade Sverige under tio dagar. Hundratusentals arbetare och tjänstemän var ute i strejk eller var lockoutade. Det handlade om nästan hälften av alla LO:s och TCO:s 2,3 miljoner medlemmar vid den här tiden. Tv-rutan slocknade, två av Sveriges Radios tre kanaler tystnade. Då fanns det bara två tv-kanaler och tre radiokanaler, alla statliga. Tunnelbanan stod stilla och kungen fick be facket om lov för att flyga utomlands.

Sovjets Röda armé besegrade nazismen

Publicerad av Christer Bergström

Kolorerad bild av den sovjetiska fanan över riksdagshuset i Berlin den 2 maj 1945. (photo: )

Kolorerad bild av den sovjetiska fanan över riksdagshuset i Berlin den 2 maj 1945.

Den 8 maj är det 70 år sedan det nazistiska Tyskland kapitulerade i andra världskriget. Christer Bergström, internationellt känd som en av de stora experterna på andra världskriget och författare till 25 böcker på temat, reder här ut begreppen om vilka som besegrade nazisterna och hur historien har manipulerats av politiska skäl.

Revolutionär kamp gav kvinnor rösträtt

Publicerad av Elin Gauffin

Suffragetterna lyfte frågan om kvinnors rättigheter och samlade till massaktioner, bland annat en jättedemonstration i Storbritannien med 250 000 deltagare. Men bristen på politiskt program gjorde att rörelsen spårade ur. (photo: )

Suffragetterna lyfte frågan om kvinnors rättigheter och samlade till massaktioner, bland annat en jättedemonstration i Storbritannien med 250 000 deltagare. Men bristen på politiskt program gjorde att rörelsen spårade ur.

Detta är fortsättningen på artikeln Kvinnokampens historia i Offensiv # 1141. Båda texterna finns ursprungligen i skriften Marxism och Feminism. Medan första delen koncentrerade sig på arbetsmarknaden och den fackliga organiseringen handlar denna artikel om den påföljande rösträttskampen.

Kvinnokampens historia

Publicerad av Elin Gauffin

Den ryska revolutionen år 1917 startades genom att kvinnor gick ut i på gator och torg på den internationella kvinnodagen efter att textilarbeterskornas fabrik lades ned i Viborgsdistriktet. Då som nu är det kvinnor som går i spetsen i kampen för rättvisa (photo: )

Den ryska revolutionen år 1917 startades genom att kvinnor gick ut i på gator och torg på den internationella kvinnodagen efter att textilarbeterskornas fabrik lades ned i Viborgsdistriktet. Då som nu är det kvinnor som går i spetsen i kampen för rättvisa

Det breda feministiska uppvaknandet står och vacklar. Vilken är vägen framåt? En enkel röst på Feministiskt Initiativ har inte räckt. En titt på kvinnokampen historiskt från den första vågens kvinnorörelse vid 1800-talets övergång till 1900-tal kan vara till hjälp.

25 år efter murens fall: Nya kalla krigsvindar över Europa

Publicerad av Per Olsson

 (photo: )

Massornas kamp mot stalinismen 1989-91 och vad som sedan hänt skildras i Aftonbladets Wolfgang Hanssons reportagebok Den döende kommunismen (Historiska Media, 2014). En bok som är betydligt bättre och mer intressant än vad titeln låter ana.

Från stalinism till låglönemarknad

Publicerad av Katja Raetz

Stora demonstrationer ägde rum i Östtyskland med krav på verklig demokrati och socialism under hela 1980-talet. Dock saknade rörelsen ett program och en ledning för att nå socialistisk demokrati. (photo: )

Stora demonstrationer ägde rum i Östtyskland med krav på verklig demokrati och socialism under hela 1980-talet. Dock saknade rörelsen ett program och en ledning för att nå socialistisk demokrati.

Den 9 november 1989 har i historieböckerna skrivits in som den dag då människorna i Östberlin bokstavligen tog saken i sina egna händer och började riva muren mellan östra och västra Berlin.

Underteman

Sverige 1917-18 (17 artiklar)

Andra världskriget (2 artiklar)

Nazismens Tyskland (3 artiklar)

Stalins terror (6 artiklar)

Vietnamkriget (2 artiklar)

Sovjets fall (2 artiklar)

Ryska revolutionen (46 artiklar)