Svenska arbetarrörelsens historia

Sverige 1917: ”Missnöjet hade nått en farlig punkt”

Publicerad av Per Olsson

Hittills finns det inget enskilt år som har fått en sådan betydelse för den globala utvecklingen som 1917 – året som förändrade världen. År 1917 kan räkna upp många omskakande och epokgörande händelser, men ingen så betydelsefull som den ryska socialistiska oktoberrevolutionen. För första gången grep arbetare och fattiga bönder makten.

Dödsskotten i Ådalen den 14 maj 1931 ekar ännu

Publicerad av Per Olsson

Den 14 maj 1931 tågade ett demonstrationståg i Ådalen från Frånö mot Lunde. Demonstrationståget var långt och tusentals gick på små vägar i det fina vårvädret. Men väl i Lunde väntade militär med skarpladdade vapen, innan klockan slagit tre hade fem arbetare dödats.

Socialdemokratins uppgång och fall

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Två dagar efter mordet på Olof Palme 1986 samlades 40 000 människor i Göteborg, i en av många manifestationer. Chock och sorg blandades med en växande oro över att Socialdemokraternas guldålder var över. Ingen symboliserade arbetarrörelsens välfärdsreformer mer än Olof Palme.

Storkonflikten 1980 – tio dagar som skakade Sverige

Publicerad av Per Olsson

För drygt 30 år sedan, i maj 1980, stannade Sverige under tio dagar. Hundratusentals arbetare och tjänstemän var ute i strejk eller lockoutade. Det handlade nästan om hälften av alla LO:s och TCO:s 2,3 miljoner medlemmar vid den här tiden.

Mordattentatet mot Flamman 3 mars 1940

Publicerad av Erland Gadde

Mordattentatet mot Norrskensflamman (Flamman) för 70 år sedan är det värsta terrordådet i Sveriges historia. Fem människor dog, däribland två barn. Bakom dådet stod en grupp antikommunister med åtminstone indirekt stöd från ledande kretsar i det svens­ka samhället.

Antikommunism och eftergifter till Nazityskland

Publicerad av Per Olsson

Andra världskrigets första år präglades av en enorm hetsjakt på kommunister och socialister. Vid ett flertal tillfällen övervägde den då sittande regeringen – en koalition av socialdemokrater, folkpartister, bondeförbundare och högern samt borgerliga byråkrater – att förbjuda kommunistpartiet.

1970-talet – Arbetarkvinnorna tar kamp

Publicerad av Ingrid Eriksson

Många arbetarkvinnor tog strid för jobb och löner i mitten på 1970-talet. År 1974 gick ASAB-städerskorna på Domnarvets järnverk i Borlänge ut i en ”vild” strejk för högre löner. De följdes snart av ASAB-städerskor i Malmberget och Skövde.

Löftet som brast

Publicerad av Bilbo Göransson

I maj 2003 genomfördes tidernas största välfärdsstrejk. Fackförbundet Kommunals medlemmar gick ut i strejk med krav på 5,5 procent lönelyft. Arbetet lades ner i sammanlagt 137 av Sveriges 290 kommuner och över 60 000 medlemmar togs ut i strejk. Konflikten fick kolossal mediauppmärksamhet under de fem strejkveckorna. Ändå resulterade de 36 dagarnas fajt i uppgivenhet och medlemsavhopp. Det nya avtalet gav 3,2 procent i generellt lönepåslag – långt under kravet på 5,5 procent och till och med under det uppsagda avtalets 3,5 procent.

Aldrig mera svekavtal!

Publicerad av Bilbo Göransson

”Vi kan inte vara neutrala i en konflikt. Vi är arbetsgiva­re”, sa det socialdemokratis­ka kommunalrådet Leif Persson i Östersund när han öppnade grindarna på Gäfs­åsens soptipp. Det är framförallt Socialdemokraternas svekfulla roll inom fackföreningarna som understryker behovet av ett nytt arbetarparti.

Gruvstrejken 69/70 – 57 dagar som förändrade Sverige

Publicerad av Jonas Brännberg

”Ni måste se hur det är, att det är 5 000 arbetare som inte vill arbeta och ni är totalt maktlö­sa trots ert övertag i kapital och makt. Ni kan helt enkelt inte klara er om vi inte arbetar. Vå­ran makt är inte våldsam, vi bara sätter oss och sen händer ingenting” (Harry Isaksson till LKAB:s förhandlingsdelegation vid de öppna lokala och samordnade förhandlingarna).