Svenska arbetarrörelsens historia

10 år sedan nazisternas mord på Björn Söderberg

Publicerad av

10 år har gått sedan mordet på fackföreningsmannen och syndikalisten Björn Söderberg. Polismorden i Malexander och bilbomben mot journalistparet i Nacka var två andra nazistiska våldsdåd under 1999. Idag ser vi återigen en upptrappad aktivitet och våldsdåd från nazisterna, men vad är orsaken?

Rättvisekampen mot 1990-talets kris i Sverige

Publicerad av Elin Gauffin

Om man bara skulle se till tidningsrubrikerna är krisen över, uppåtgående kurvor och plussiffror pumpas ut varje dag, men det är mer vilseledande information än verklighet för vanliga löntagare, arbetslösa, unga och pensionärer. För oss har krisen bara börjat. En återblick över 1990-talskrisen kan vara på sin plats för att dra paralleller och varna för följderna. När den ekonomiska tillväxten kom igång fortsatte attackerna på de svagaste i samhället till och med i ökat tempo. Men det här möttes upp av en allt mer avancerad ungdoms- och arbetarkamp, en del av historien som ofta nonchaleras.

Mästerlig roman om mäster Palm

Publicerad av Per Olsson

Alexandra Coelho Ahndorils bok Mäster är en av de bättre romaner jag läst på länge. Den handlar om den socialistiske pionjären August Palm, mäster Palm, som med sina agitationsresor runt om i Sverige från 1881 lade grunden till det som skulle bli Europas kanske mest välorganiserade arbetarrörelse i början av 1900-talet.

Storstrejken 1909 – 100 år

Publicerad av Arne Johansson

 (photo: )

”I år är det hundra år sedan som storstrejken ställde kampen om makten över arbetsplatserna på sin spets. Konflikten banade väg för den svenska samförståndslinjen”, heter det i en artikel i Dagens Industri.

Sommarlägret – en succé

Publicerad av Carolina Löf

– Den 4 augusti 1909 inleddes storstrejken i Sverige. 300 000 arbetare gick ut i en av de största klasskonflikter­na någonsin. Arbetare över hela Europa samlade in pengar och gav stöd till strejken, berättade Per Olsson när han inledde söndagens (28 juni) stormöte på årets sommarläger. Arbetare från strejken på Lagena före midsommar deltog också på mötet.

Sverige 1918: Revolutionen följdes av allmän rösträtt

Publicerad av Arne Johansson

Allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag hade ända från början varit två av arbetarrörelsens viktigaste krav. Våren 1902 markerade den unga socialdemokratin med stöd av facken också sin ledande roll i den svenska kampen för rösträtten med en tre dagar lång politisk storstrejk. Ändå skulle det dröja ända till den tyska revolutionen 1918 i slutet av första världskriget innan högerns motstånd mot en parlamentarisk demokrati skulle brytas.

Hyreskamp pressade fastighetshajarna

Publicerad av Elin Gauffin

2008 har varit ett katastrofår för hyresrätten. I Stockholm bjuder högeralliansen ut samtliga stadens hyreslägenheter till försäljning, vilket ställt ännu fler i den redan långa bostadskön och hotar att utrota en billig, jämlik och anti-segregerande boendeform. Hyresgäströrelsen bildades ur hård kamp mot marknadskrafterna och bostadsnöden under 1900-talets första hälft.

Slaget om Olskroken

Publicerad av Elin Gauffin

Den största striden om hyreslägenheter i svensk historia var ”Slaget om Olskroken” 1936-1937. Om detta berättar Göte Brink i en fin bok full med historier, bilder och dokumentation. Fruktansvärda scener från massvräkningarna i arbetarstadsdelen Olskroken i Göteborg skakade landet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

Saltsjöbadsavtalet i repris

Publicerad av Per Olsson

Strax innan julen 1938 skrev LO och SAF (nuvarande svenskt Näringsliv) under ett historiskt så kallat huvudavtal. Avtalet förhandlades fram och undertecknades på Grand Hotel i Saltsjöbaden, Stockholm – därav namnet Saltsjöbadsavtalet. Efter 1938 och krigsåren (1939-45) blev Saltsjöbadsanda ett annat ord för klassamarbete och ”arbetsfred”.