Svenska arbetarrörelsens historia

Sverige 1918: Revolutionen följdes av allmän rösträtt

Publicerad av Arne Johansson

Allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag hade ända från början varit två av arbetarrörelsens viktigaste krav. Våren 1902 markerade den unga socialdemokratin med stöd av facken också sin ledande roll i den svenska kampen för rösträtten med en tre dagar lång politisk storstrejk. Ändå skulle det dröja ända till den tyska revolutionen 1918 i slutet av första världskriget innan högerns motstånd mot en parlamentarisk demokrati skulle brytas.

Hyreskamp pressade fastighetshajarna

Publicerad av Elin Gauffin

2008 har varit ett katastrofår för hyresrätten. I Stockholm bjuder högeralliansen ut samtliga stadens hyreslägenheter till försäljning, vilket ställt ännu fler i den redan långa bostadskön och hotar att utrota en billig, jämlik och anti-segregerande boendeform. Hyresgäströrelsen bildades ur hård kamp mot marknadskrafterna och bostadsnöden under 1900-talets första hälft.

Slaget om Olskroken

Publicerad av Elin Gauffin

Den största striden om hyreslägenheter i svensk historia var ”Slaget om Olskroken” 1936-1937. Om detta berättar Göte Brink i en fin bok full med historier, bilder och dokumentation. Fruktansvärda scener från massvräkningarna i arbetarstadsdelen Olskroken i Göteborg skakade landet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

Saltsjöbadsavtalet i repris

Publicerad av Per Olsson

Strax innan julen 1938 skrev LO och SAF (nuvarande svenskt Näringsliv) under ett historiskt så kallat huvudavtal. Avtalet förhandlades fram och undertecknades på Grand Hotel i Saltsjöbaden, Stockholm – därav namnet Saltsjöbadsavtalet. Efter 1938 och krigsåren (1939-45) blev Saltsjöbadsanda ett annat ord för klassamarbete och ”arbetsfred”.

Arbetarkvinnors långa kamp

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Varken feminismens första våg och kampen för rösträtt, eller dess andra, som inleddes under radikaliseringsperioden i slutet på sextiotalet, var de medelklasskvinnornas rörelser de ofta beskrivs som. När juridiska och sociala reformer förverkligats, har det ofta skett efter att arbetarkvinnor kollektivt tagit strid, ibland tillsammans med andra feminister, ibland tillsammans med och inom arbetarrörelsen.

Historielektion om arbetarklassen

Publicerad av Per G Johansson

När kultureliten vill hylla något historiskt, så är det alltid om någon kunglig massmördare eller en beställning av dem som har eller haft makten i samhället. Få skriver böcker om arbetare och dess klasskamp. Än färre om den fackliga kampen.

Finska klasskriget 1918

Publicerad av

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918 (photo: )

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918

Borgerliga historieskrivare brukar kalla finska inbördeskriget för ett befrielsekrig från Ryssland. I själva verket var finska inbördeskriget ett klasskrig. Det var Finlands arbetarklass och torpare, de röda, som inspirerade av ryska revolutionen kämpade för ett rättvist samhälle. De möttes av hård repression från den vita borgerliga sidan, uppbackade av Tyskland, men också av frivilliga från Sverige. Arbetarnas nederlag i maj 1918, bäddade inte bara för blodig terror i Finland, utan också för inbördeskriget som inleddes i Ryssland senare samma år.

Långt ifrån det ”glada tjugotalet” utan ett årtionde av: Facklig vänsteropposition, protester och strejker

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Det brukar kallas ”det glada tjugotalet”, men för svenska arbetare var det ett decennium av lönesänkningar och arbetskonflikter. När såväl LO-ledningen som socialdemokratin gång på gång visade sin ovilja att försvara arbetarnas rättigheter, gjordes flera försök att bilda facklig opposition, en historia som erbjuder flera viktiga lärdomar för dagens fackliga kamp.

Strejken som förändrade Sverige

Publicerad av Ulrika Waaranperä

I slutet på december 1969 skrev Gruvs avdelning i Svappavaara på ett uselt avtal, som inte satte ner foten ifråga om det förhatliga tidsstudiesystemet eller försökte förhandla bort ackorden. Missnöjet i Svappavaara blev upptakten till den strejk som kom att vara i 57 dagar och omfatta Malmfältens samtliga 5 000 gruvarbetare.