Marxism

Kommunistiska manifestet – som pjäs!

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Kommunistiska manifestet har tveklöst något episkt och litterärt över sig. Men som pjäs? Tanken hade aldrig fallit mig in.

Revolutionsåret 1848

Publicerad av Chirstian Bunke

”Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.” Detta rungande stridsrop sattes på pränt för 160 år sedan av Karl Marx och Friedrich Engels i skriften Kommunistiska Manifestet.

I Sverige blev det marsrevolt

Publicerad av Per Olsson

”Kring månadsskiftet februari-mars anlände det Kommunistiska manifestet med post till Stockholm. Då hade ett 40-tal medvetna hantverksgesäller anslutit sig till det arbetardominerande Skandinaviska sällskapet, som sammanträdde varannan måndag… Parallellt pågick möten en eller ett par kommunistiska avdelningar”, skriver Bunny Ragnerstam i sin bok Arbetare i rörelse, del 1.

1. Oktoberrevolutionen 1917 måste studeras

Publicerad av

Om Oktoberrevolutionen var en framgång för oss, så har den inte varit det i vår litteratur. Det finns fortfarande inte ett enda verk som ger en uttömmande bild av oktoberrevolutionen och som betonar de ur politisk och organisatorisk synvinkel viktigaste sidorna. Än värre är att det material som beskriver de olika sidorna av revolutionsförberedelserna eller själva revolutionen ännu inte har offentliggjorts, inte ens de viktigaste dokumenten.

Lärdomar av oktober

Publicerad av

 (photo: )

Lärdomar av oktober skrevs 1924 av Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin ledde revolutionen 1917. Skriften kom till i en tid av kris för revolutioner. Först hade revolutioner som omedelbart följde den ryska – i Tyskland, Finland, Ungern, Italien – lidit nederlag.

2. Från februari 1917 till oktober

Publicerad av

Genom sin utveckling och sin utgång utdelade oktoberrevolutionen ett fruktansvärt slag mot den pedantiska parodi på marxismen, som var utbredd bland de ryska socialdemokraterna (ända från Gruppen för Arbetets frigörelse* och till sitt mest fulländade uttryck hos mensjevikerna). Andemeningen i denna pseudomarxism var att man omvandlade Karl Marx villkorliga och icke-bestämda uppfattning – de industriellt mera utvecklade länderna visar det mindre utvecklade endast bilden av dess egen framtid – till en absolut och överhistorisk lag som sedan skulle utgöra grunden för arbetarklassen och dess partis taktik. Med denna uppfattning som grund kunde det naturligtvis inte vara frågan om att det ryska proletariatet skulle kämpa om makten, så länge de ekonomiskt mer utvecklade länderna inte hade föregått med sitt exempel och på något sätt skapat en förebild.

3. Kriget mot kriget och försvarsvänligheten

Publicerad av

Störtandet av tsarismen i februari 1917 innebar naturligtvis ett väldigt språng framåt. Men i sig själv om vi inte betraktar den som ett steg mot oktober, innebar februarirevolutionen endast att Ryssland närmade sig den typ av borgerlig republik som finns exempelvis i Frankrike. De småborgerliga revolutionära partierna såg den som de har för vana att göra varken som en borgerlig revolution eller som ett steg mot den socialistiska revolutionen; de betraktade den som en demokratisk landvinning som hade ett egenvärde i sig själv.

4. Lenins aprilteser

Publicerad av

Lenins tal vid Finlandsstationen [i Petrograd] om den ryska revolutionens socialistiska karaktär slog ner som en bomb för många av partiets ledare. Polemiken mellan Lenin och anhängarna av ”den demokratiska revolutionens fullbordande” började redan från första dagen. Den väpnade demonstrationen i april då parollen ”Ned med den provisoriska regeringen!” skallade förorsakade en tillspetsad konflikt.

5. Julidagarna, Kornilovupproret, den demokratiska konferensen och förparlamentet

Publicerad av

Aprilkonferensens beslut gav partiet en principiellt riktig grundval, men den gjorde inte slut på meningsskiljaktigheterna i partiledningen. Tvärtom, dessa meningsskiljaktigheter antog under händelsernas gång än mer konkreta former och de blev som skarpast under revolutionens mest avgörande ögonblick under oktoberdagarna. Försöket att (på Lenins initiativ) organisera en demonstration den 10 juni fördömdes som äventyrspolitik av samma kamrater som hade ogillat karaktären på aprildemonstrationen.

6. På randen till oktoberrevolutionen – efterdyningar

Publicerad av

Någon extrakongress behövde aldrig inkallas. Lenins påtryckningar åstadkom den nödvändiga vänsterförskjutningen av krafterna såväl i centralkommittén som i fraktionen i förparlamentet, som bolsjevikerna lämnade den 10 oktober. I Petrograd drabbar sovjeten samman med regeringen i frågan om de enheter från garnisonen som sympatiserade med bolsjevikerna skulle sändas till fronten.

Underteman

Kapitalet (2 artiklar)

Trotskij (24 artiklar)