Ryska revolutionen

Leo Trotskij 1879-1940

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Föddes 1879. Blev politiskt aktiv som 17-åring 1896. Fängslad och sänd i exil 1898, varifrån han rymde 1902.

Den permanenta revolutionen

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Den ryska revolutionen 1917 innehåller lärdomar även för idag, inte minst för revolutioner i den före detta koloniala världen. Likheterna med Ryssland är stora i länder med svag kapitalism, där en liten klick jordägare dominerar på landsbygden, med o­lösta nationella frågor och där arbetarklassen är i minoritet.

Finska klasskriget 1918

Publicerad av

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918 (photo: )

Här ses vita soldater arkebusera 13 rödgardister i Länkipohja, södra Finland, på morgonen den 17 mars 1918

Borgerliga historieskrivare brukar kalla finska inbördeskriget för ett befrielsekrig från Ryssland. I själva verket var finska inbördeskriget ett klasskrig. Det var Finlands arbetarklass och torpare, de röda, som inspirerade av ryska revolutionen kämpade för ett rättvist samhälle. De möttes av hård repression från den vita borgerliga sidan, uppbackade av Tyskland, men också av frivilliga från Sverige. Arbetarnas nederlag i maj 1918, bäddade inte bara för blodig terror i Finland, utan också för inbördeskriget som inleddes i Ryssland senare samma år.

Oktoberrevolutionen firades med stormöte och RS-film

Publicerad av Johannes Lundberg

Ingrid Eriksson berättade om oktoberrevolutionens betydelse för Sverige. (photo: Kristian Christensen)

Ingrid Eriksson berättade om oktoberrevolutionens betydelse för Sverige.

Rättvisepartiet Socialisternas stormöte den 2 november på temat ”Oktoberrevolutionen 90 år” samlade över 100 personer.

Oktoberrevolutionen som förändrade världen

Publicerad av Kristofer Lundberg

Det är i år 90 år sedan den största händelsen i den internationella arbetarrörelsens historia ägde rum. Den 25 oktober enligt den ryska, julianska kalendern (den 6 november enligt vår), tog den ryska arbetarklassen med stöd av bönderna och soldaterna makten i sina händer i världens första socialistiska revolution. I ledningen för revolutionen stod bolsjevikpartiet, Lenin och Trotskij.

Arbetarna stoppar Kornilovs kupp

Publicerad av Per Johansson

Julidagarna i Ryssland 1917 hade inneburit en månad av angrepp på revolutionärer, framför allt bolsjevikerna vars partihögkvarter, tryckpressar m m förstördes. Ledande bolsjeviker fängslades eller flydde. Att de förlorade möjligheten att ge ut sin tidning Pravda var ett hårt slag under denna tid av förtal och förberedelser för kontrarevolution.

1. Oktoberrevolutionen 1917 måste studeras

Publicerad av

Om Oktoberrevolutionen var en framgång för oss, så har den inte varit det i vår litteratur. Det finns fortfarande inte ett enda verk som ger en uttömmande bild av oktoberrevolutionen och som betonar de ur politisk och organisatorisk synvinkel viktigaste sidorna. Än värre är att det material som beskriver de olika sidorna av revolutionsförberedelserna eller själva revolutionen ännu inte har offentliggjorts, inte ens de viktigaste dokumenten.

Lärdomar av oktober

Publicerad av

 (photo: )

Lärdomar av oktober skrevs 1924 av Leo Trotskij, som tillsammans med Lenin ledde revolutionen 1917. Skriften kom till i en tid av kris för revolutioner. Först hade revolutioner som omedelbart följde den ryska – i Tyskland, Finland, Ungern, Italien – lidit nederlag.

2. Från februari 1917 till oktober

Publicerad av

Genom sin utveckling och sin utgång utdelade oktoberrevolutionen ett fruktansvärt slag mot den pedantiska parodi på marxismen, som var utbredd bland de ryska socialdemokraterna (ända från Gruppen för Arbetets frigörelse* och till sitt mest fulländade uttryck hos mensjevikerna). Andemeningen i denna pseudomarxism var att man omvandlade Karl Marx villkorliga och icke-bestämda uppfattning – de industriellt mera utvecklade länderna visar det mindre utvecklade endast bilden av dess egen framtid – till en absolut och överhistorisk lag som sedan skulle utgöra grunden för arbetarklassen och dess partis taktik. Med denna uppfattning som grund kunde det naturligtvis inte vara frågan om att det ryska proletariatet skulle kämpa om makten, så länge de ekonomiskt mer utvecklade länderna inte hade föregått med sitt exempel och på något sätt skapat en förebild.

3. Kriget mot kriget och försvarsvänligheten

Publicerad av

Störtandet av tsarismen i februari 1917 innebar naturligtvis ett väldigt språng framåt. Men i sig själv om vi inte betraktar den som ett steg mot oktober, innebar februarirevolutionen endast att Ryssland närmade sig den typ av borgerlig republik som finns exempelvis i Frankrike. De småborgerliga revolutionära partierna såg den som de har för vana att göra varken som en borgerlig revolution eller som ett steg mot den socialistiska revolutionen; de betraktade den som en demokratisk landvinning som hade ett egenvärde i sig själv.