Ryska revolutionen

Julidagarna i Ryssland 1917: Petrograds massor har fått nog av krig och kompromisser

Publicerad av Jonas Brännberg

Offensiv fortsätter sin serie om den Ryska revolutionen, som 2007 firar 90 år. Vi har nu kommit fram till det som kallas ”Julidagarna”. I en revolution komprimeras årtiondens och århundradens utveckling inom loppet av dagar och månader.

Ryssland 1917: Lenins program för socialism

Publicerad av Elin Gauffin

Offensiv fortsätter här artikelserien som följer det ryska revolutionsåret för 90 år sedan. I Offensiv nr 738 skriver vi om revolutionen i februari som störtade tsaren och i nr 739 om kvinnorna och revolutionen. Artiklarna på detta uppslag handlar framförallt om det revolutionära socialistiska bolsjevikpartiet där man upplevde att allting ställdes på huvudet då den efterlängtade partiledaren Vladimir Lenin kom tillbaka efter exilen och hade med sig en uppsättning överraskningar.

Apriltesernas tio punkter

Publicerad av

”Aprilteserna” är ett välkänt begrepp för marxister som anser sig bygga vidare på det revolutionära arvet från 1917. Utan en sådan omställning av bolsjevikpartiet som aprilteserna innebar hade inte den borgerliga februarirevolutionen övergått i en socialistisk revolution i oktober. Offensiv publicerar dessa för att de ger viktiga grundpelare i ett socialistiskt program, ett program som med anpassning till dagens situation fortfarande ger svar på vägen ut ur krig, miljökatastrofer, fattigdom och kapitalism.

”All makt till sovjeterna”

Publicerad av Elin Gauffin

Kapitalismen hade redan vid sekelskiftet utvecklat sin rovdrift i sådan omfattning att ett imperialistiskt världskrig om världsherraväldet var oundvikligt. Men det var också krigets förödelse som födde revolutionära idéer bland massorna runt om i Europa om att ett sådant system som kapitalismen, som leder till meningslösa katastrofala krig, borde störtas.

För jämlikhet och socialism

Publicerad av Ulrika Waaranperä

Ryska revolutionen bar drömmen om det jämlika samhället. I år är det 90 år sedan revolutionen, som också gav upphov till att kvinnodagen internationellt firas 8 mars. Revolutionen handlade inte bara om att få ett slut på svält, krig och orättvisor.

Revolutionen som störtade tsaren

Publicerad av Elin Gauffin

I år är det 90 år sedan den ryska revolutionen 1917. Offensiv kommer att uppmärksamma detta med en serie artiklar som följer revolutionskalendern, med start med februarirevolutionen. I egenskap av socialistisk tidning berättar Offensiv om de avgörande omvälvningar och historiska framsteg som arbetarklassen har genomfört, men som konsekvent har förtigits och förtalats och som även denna gång kommer att smutskastas i borgerliga media, d v s alla dominerande media.

Vem var vem?

Publicerad av Elin Gauffin

Den 26 februari telegraferade Alexandra till Nikolaus ”Det är lugnt i staden”. Dagen därpå rådde generalstrejk och dumans ordförande meddelade tsaren om ”stunden då dynastins öde avgörs”. Tsaren kommenterade ”Än en gång har denne isterbuk Rodzianko skrivit en massa smörja till mig som jag inte ens kommer att göra mig besväret att besvara”.

Bakgrund och orsaker

Publicerad av Elin Gauffin

Tsaren Nikolaus II vägrade in i det sista inse att något i den ryska författningen som slog fast ”Gud befaller folket att lyda tsaren” inte stämde. Folkets revolution hade placerat tsarväldet där det hörde hemma, på historiens avskrädeshög. Först den 1 mars lämnade han ifrån sig makten, och då till förmån för sin bror, storhertig Michail, som i sin tur abdikerade den 3 mars.

Avpolitisering av revolutionens kvinnor

Publicerad av Lina Westerlund

I kampen för socialism runt förra sekelskiftet kom tre kvinnor, alla födda inom tsarrysslands gränser runt 1870, att spela avgörande roller. I K-special: ”Revolutionens kvinnor” skildrades förra veckan Rosa Luxemburg, Alexandra Kollontaj och Emma Goldmans liv och kamp. Vad reportaget lade tonvikten på förvånar inte.